216
och i mitt bröst ert bifall hörde.
Vid denna dom allt tvifvelsmål försvann,
jag sjöng till dygdens lof och hjältars ära,
i eder ro jag min belöning fann
och kunde högre nöje ej begära.”
Därmed afslutade han sin trettiotreåriga teaterverksamhet i hufvudstaden och lyckades genom goda vänners bemödanden den 5 maj 1809 bli antagen såsom notarius publicus i Stockholm. Några dagar därefter af bröt han sin mer än halfåriga sejour i Göteborg och återvände till Stockholm för att tillträda sin nya befattning. Hans sista dagar fördystrades dock af tilltagande penningebekymmer. Han rent af led nöd. Den 1 augusti 1813 träffades han af ett slaganfall, som inom en timme ändade hans lif. Han var sedan 1793 gift med Betty Olin, Elisabet Olins dotter, som vid svenska operans instiftande sjöng Kärlekens roll i ”Thetis och Pelée”, och som öfverlefde honom trenne år.
Franciska Stading, Antigones Ijufva och behagfulla framställarinna, erhöll titel af hofsångerska och blef ledamot af Musikaliska akademien. Hon lämnade Sverige 1806 och bosatte sig i Dresden, där hon vid sjuttiotre års ålder afsomnade den 8 februari 1836.
Karolina Müller, den firade tolkarinnan af Alceste och Armide, uppträdde sista gången 1810 på galaföreställningarna vid kronprinsen Karl Johans hyllning. Hon erhöll likaledes titel af hofsångerska och hedrades med ledamotskap af Musikaliska akademien. Åren 1812—1815 var hon lärarinna för teaterns elever samt afled den 27 november 1826,
