Sida:Personne Svenska teatern 2.djvu/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
27

riktiga och mycket dyrbara. Man spelar där tragedier och komedier." De bästa platserna kostade både på franska och svenska teatern tjugufyra skillingar specie. Den Stenborgska scenen ställes i jämnbredd med bulevardteatrarna i Paris äfven med afseende på den publik man vanligtvis fann där, hvilket yttrande bestyrker hvad ofvan sagts om Munkbroteaterns lättrörda åhörareskaror. Musikaliska akademien gaf under vintermånaderna en konsert i veckan, vanligen i någon af börssalarna. Fransmännen berättade äfven, att de närvoro vid en af den originelle abbé Voglers orgelkonserter i Tyska kyrkan. I föregående del påpekade jag, att den gode abbén, ehuru sin tids förnämste orgelvirtuos, brukade nedlåta sig till krassa tonmålningar såsom bataljer och oväder för att knipa publiken. Bland de nummer han denna gång utförde var ett, som han kallade "Folkets kärlek till en god konung", hvilket blef till och med den rojalistiske grefve Fortia för starkt, och han kallar Vogler för "un charlatan", ehuru han medger, att han var "un très bon musicien". Det var med stor saknad, som våra fransmän skildes från konung Gustaf, och hade under sina fortsatta resor hunnit till Moskva, då de nåddes af det smärtsamma budet om hans död.

*              *
*

Hofstallmästaren friherre Klas Rålamb öfvertog från och med april 1792 förste direktörskapet öfver Kgl. M:ts hofkapell och spektakler, hvilken befattning han redan på förordnande innehaft under sin