Sida:Personne Svenska teatern 2.djvu/56

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

48

skådespelaren till händer och fötter, så få vi se hvad han duger till." Han glömde i denna sin älskvärda paradox, att inom mimiken har i åtbördsspelet handen samma dominerande betydelse som ögonen och munnen i minspelet.

Redan som sjuttonårig yngling vann han berömmelse för sitt utförande af Kapten Puff, hvilken roll han sedan under årens lopp utarbetade till ett fullödigt mästerverk, hvilket jag utförligt omtalade i föregående del af detta arbete. Äfven som dansör utmärkte han sig. Gjörwell berättar i ett bref från 1792, att han varit på teatern för att "låta de sextioåra organerna njuta någon recreation. Också behagade bibliotekarien Hjortsberg – denne i allt så charmante gosse då developpera un nouveau talent à plaire: ty han dansade ett solo till allas största beundran och förnöjelse." Dessa tidigt vunna lagrar ökade han nu i icke ringa mån genom sin ypperliga framställning af Fredrik den andre. Traditionen förmäler, att då en af veteranerna från sjuåriga kriget, von Manteuffel, såsom utomordentligt sändebud hitskickats från Preussen, gafs på Drottningholm till hans ära ett galaspektakel, hvarvid "De begge kammarpagerne" uppfördes. Den gamle krigaren fällde tårar af rörelse vid Hjortsbergs illuderande framställning af hans käre "alter Fritz", och efter spektaklets slut öfverlämnade den förtjuste främlingen till Hjortsberg sin guldkrycksprydda käpp med de orden: "Denna klenod har jag erhållit af Fredrik den andre, och jag ber nu att få återlämna den till honom."

*              *
*