Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/146

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

140

silfverbröllopsdag den 16 firades ej, men den nytillkomna Josefinadagen (f. d. Anastasius), som tillika var årsdagen af konungens utkorande till tronföljare, hade man ämnat högtidlighålla med en teatralisk föreställning, till hvilken grefve Lagerbielke sammanskrifvit ett divertissemang med körer och kupletter, hvartill prins Oskar komponerat en musik, som svårligen kunde göra sig rätt gällande utan orkester.

Baron Åkerhielm, som alltjämt intresserade sig för sin forna teater, skref då en biljett till kapellmästaren Berwald, hvari han rådde honom att fara ut till Drottningholm och erbjuda sitt och teaterns biträde, om konungen så önskade. Konungen upptog detta anbud mycket nådigt. Listor kringsändes med anhållan om den uppsagda personalens skriftliga löfte att frivilligt biträda vid denna föreställning, hvilket den också gjorde, så att densamma med glans kunde gifvas. Efter en ståtlig middag uppfördes först ”Le projet de mariage”, där kronprinsparet spelade med, och så kom Lagerbielkes ”Divertissement” till tronföljardagens firande. Däri var, kronprinsessan ovetande, inlagd en i hemlighet inöfvad scen, hvarunder hon till sin stora öfverraskning fick på själfva teatern mottaga namnsdagsgratulationer af prinsen och de öfriga spelande. Efteråt lät prinsen afbränna ett ståtligt fyrverkeri i trädgården.

Emellertid synes den för den kungliga värdigheten förnärmande omständigheten med orkesterpersonalens biträde varit en mäktigt bidragande orsak till att Karl XIV beslöt sig för att, trots den felslagna förhoppningen om riksdagens understöd, låta teatern fortfara som hittills. Han kallade till sig Berwald och