Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

14

egenskaper ofta undanskymdes af hans häftiga lynne. Därför blef han också af många misskänd, men under den brusande ytan klappade det ädlaste hjärta, säger en af dem, som kände honom närmare. Han hade en ovanligt hög panna, lockigt hår och krökt näsa samt en starkt byggd, manlig figur, hvarför Sergel ibland bad att få använda honom såsom modell och formade också hans egen medaljong.

*              *
*

Den första nyhet, som baron Åkerhielm lät uppföra, var det i föregående del omtalade allegoriska divertissemanget "Balder", som Valerius sammanskref till Karl XIV Johans kröning, och som nu gafs offentligen på konungens födelsedag den 26 januari 1819. Hans majestät bevistade ej föreställningen, men kronprinsen var där. Den smickerfyllda hyllningen af dessa bägge höga personer mottogs med mycken entusiasm af publiken och uppfördes elfva gånger, senast den 27 januari 1822. På konungens namnsdag den 28 januari gaf kronprinsen stor supé på slottet, hvarvid Du Puy, Hjortsberg och Jeannette Wässelius på franska spelade en opéracomique. Därefter dansades tvenne pas de deux, det ena af Ambrosiani och Sophie Daguin, det andra af Carey och Joséphine Sainte-Claire samt slutligen ett pas de quatre af dem samtligen.

*