Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/239

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
233

repetitionen till Figaros bröllop och var mycket förtjust, ehuru jag fruktar, att lilla Julia Widerbergs gränslösa räddsla hindrar henne återgifva Susanna så, som hon, denna förutan, vore i tillfälle kunna göra det.” Susanna blef emellertid jämte Adèle i ”Svarta dominon” den roll, hvari hon vann det mesta bifallet under sin korta konstnärsbana. Hon gifte sig med violinisten i hofkapellet Liedberg och dog endast tjugutvå år gammal 1847.

Hvad kompositören till ”Ferdinand Cortez” Gasparo Spontini beträffar, af påfven 1844 upphöjd till grefve af Sant Andrea, så föddes han 1774 i ett obildadt bondehem och fick ägna sig åt musiken först efter många motigheter. Efter sin första opera, som han 1796 komponerade på sex veckor, blef han elev af Piccini, kom 1803 till Paris och vann omsider 1807 en entusiastisk framgång genom ”Vestalen”, som han skref i en djupare och mer storslagen stil än sina föregående operor. Därefter följde 1809 ”Ferdinand Cortez”, som äfven mottogs med oerhördt bifall och var en återspegling af kejsardömets militärglans, hvarefter Spontini utnämndes till direktör för Italienska operan, Théâtre de l’impératrice, som han frånträdde 1812. Af Ludvig XVIII fick han titeln hofkompositör och en pension af tvåtusen francs samt naturaliserades. Sin tredje stora opera ”Olympie” skref han 1819, men den gjorde ej någon större lycka. Samtidigt erhöll han af Fredrik Vilhelm III kallelse till Berlin, där han 1820 blef generalmusikdirektör och hofkomponist. Han var en utmärkt dirigent, men hans öfvermodiga lynne skaffade honom många fiender och orsakade