Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/244

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

238

lynne och spelande kvickhet på ett angenämt sätt förenats med några vackra romantiska situationer, och tillägger, att ”efter Figaros bröllop ingen komisk opera blifvit skrifven, som går upp mot denna”. Under första året af sin tillvaro inspelade den en million francs. Äfven i Stockholm har operan haft framgång, ehuru naturligtvis ej tillnärmelsevis såsom i Paris. Medan den där redan 1864 nått tusentalet, hann den hos oss sitt första hundratal ej förr än 1871, och har nu gifvits omkring etthundrasextio gånger. Vid dess första framförande hos oss förhöll sig publiken skäligen kall, oaktadt iscensättningen var vacker och utförandet oklanderligt. Henriette Widerberg sjöng Anna, Fredrik Kinmanson förvaltaren Gaveston, Sällström den lefnadsglade Georg Brown, Cederberg Dickson, Elise Lindström Jenny, Preumayr den rolige fredsdomaren och Karolina Bock gamla Margareta.

Bland tilldragelserna under spelåret vid lyriska scenen kan för öfrigt måhända förtjäna antecknas, att den 8 oktober 1826 gafs ett galaspektakel med anledning af att prinsessan Sofia Albertina fyllde sjuttiotre år, hvarvid ”Ferdinand Cortez” uppfördes. Konungen, drottningen och kronprinsparet jämte prinsessan besökte då teatern för första gången den hösten, och publikens förtjusning befann sig därför på kokpunkten. Man sjöng folksången, man hurrade, och man applåderade de kungliga personerna af hjärtans grund och med den mest ogrumlade rojalistiska hänförelse.

Lördagen den 25 november på eftermiddagen begrofs i Ladugårdslands kyrka den oförgätliga