240
mindre än fem af Scribe, hvaribland tre voro enaktare och de bägge öfriga i två akter. ”Handsekreteraren och kocken”, som gafs första gången i början af september, berättar om en ung baron Alphonse (Lindman), hvilken är kär i Elise (Karin Almlöf), dotter till den nyutnämnde ministern i Wien grefve S:t Phar (Almlöf). För att icke nödgas bli skiljd från sin tillbedda, hittar den unge mannen på att under ett antaget namn med hennes hjälp söka platsen som handsekreterare hos ambassadören. Hon rekommenderar honom på det varmaste hon den gamle intendenten (Deland), som anställer husets tjänare. Då emellertid denne glömt bort namnet, tror han, att en herr Soufflé, som söker tjänst som kock, är den honom så varmt anbefallde handsekreteraren och antar honom till hans stora förundran såsom sådan. När sedermera baronen kommer, finns ingen annan plats ledig än kockens, som han dock åtar sig för att få följa med på resan. Härigenom uppstå en mängd högst löjliga förvecklingar, som sluta med att misstaget uppdagas, och de älskande få hvarandra. Stycket spelades väl i synnerhet af Sevelin i kockens maktpåliggande roll och roade särdeles publiken. Det var lätt och ledigt öfversatt af den teaterintresserade major Karl Westberg, som äfven till svenskan öfverfört Scribes i december gifna ”Sannljugaren”. En rik handlande från Bordeaux har kommit till Paris för att gifta bort sin dotter med Edvard de Sainville. I glädjen häröfver har Lucie lofvat sin kammarjungfru tretusen francs i hemgift, då denna gifter sig med sin fästman l’Olive, grefve S:t Marcels
