Sida:Personne Svenska teatern 4.djvu/93

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
87

det största som dittills afbränts i Sverige. Det inleddes med åttahundra fräsande svärmare och vattendykare, och under detsamma uppsläpptes icke mindre än tiotusen raketer, hvaribland afslutningseffekten af tretusen sexhundra stjärnraketer aftvingade åskådarmassorna de mest frenetiska jubelrop.

Tisdagen den 6 november begaf sig konungen klockan half tre till frimurarordens hus för att åse den middagsmåltid, som orden gaf för fyrahundra af stadens fattiga. Operans kör afsjöng folksången, då konungen och kronprinsen gingo genom matsalarna. Vid samma timme sammanträdde direktionerna öfver stadens särskilda barmhärtighetsverk för att besörja de middagsmåltider, som därstädes gåfvos på konungens bekostnad åt ettusen etthundra fattiga. Klockan fyra hade konungen på slottet stor middag, till hvilken prinsessan med sitt hof var inbjuden. Klockan half sju åkte han till galaspektaklet på Operan i en med åtta hästar förspänd vagn. Prinsessan satt i stora logen till höger om konungen, kronprinsen till vänster. Man gaf ”Oedip i Athen”, i hvilken härliga lyriska tragedi Karsten för sista gången lät höra sig från Operans tiljor. Trots sina sextiofem år lär han ha sjungit och spelat denna sin gamla glansroll beundransvärdt (se del II, sid. 217). Därefter uppträdde den här för tillfället sig uppehållande holländske flöjtvirtuosen Drouet och blåste variationer på folksången.

Louis Drouet var född i Amsterdam 1792 och räknas till de allra främsta konstnärerna inom sitt fack. 1808 utnämndes han till förste soloflöjtist hos konung Ludvig af Holland och tjänstgjorde äfven som