Sida:Personne Svenska teatern 5.djvu/125

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
119

roliga komedien gick utan musik ett fyrtital gånger och kvarstod på Kungliga teaterns spellista ända till 1854. Grefve Puke hade emellertid en annan åsikt om musiken och ville jäfva den förra direktionens omdöme, men publiken ville icke vara med om det. Den mottog m:me Gails musik med största kallsinnighet, och den uppfördes icke mer än två gånger. Den teaterbesökande allmänheten var för öfrigt i de dagarna just ej så välvilligt stämd mot den ädle grefven, ty denne hade på ett ridderskapets och adelns sammanträde under då pågående riksdag förklarat, att ”han för Stockholms publik måste ge pjäser, som han ej skulle kunna låta uppföra på teatern i Södertelje”.

På konungens födelsedag, onsdagen den 26 januari, ämnade teaterchefen såsom galaspektakel framföra Righinis tvåaktsopera ”Det befriade Jerusalem”. Vincenzo Righini var född i Bologna 1756. I sin ungdom var han en utomordentlig tenorsångare, men då han ej under målbrottet skonade rösten, förlorade den sin charme, och han vände sig då till kompositionen. Efter kapellmästareanställningar i Wien och Mainz blef han af Fredrik Wilhelm II utnämnd till kapellmästare vid Italienska operan i Berlin 1793, hvilken plats han bibehöll ända till katastrofen 1806. Sorgen öfver en älskad sons plötsliga död påskyndade hans egen, som inträffade 1812. Han har skrifvit omkring tjugu operor, hvaribland ”Det befriade Jerusalem”, första gången uppförd i Berlin 1803, längst bibehållit sig på scenen. Den var på sin tid mycket berömd, men är skrifven så fullkomligt i