hunnit skapa sin dråplige Robert Macaire på l’Ambigu och på Porte S:t Martin i ”Trettio år af en spelares lefnad” vunnit sin första stora framgång. Han fick också se den gamle talangfulle Joanny, den ende som ännu hade kvar något af Talmas kraft, och Firmin, Théâtre français’ elegante älskare, berömd för sin förmåga att bära upp en habit habillé.
Frédérick Lemaître. Efter litografi al Alex. Lacauhie
Odéon hade nyss öfvertagits af den älskvärde reklammakaren Harel, där hans älskarinna, den ännu vackra Marguérite Georges, var primadonna (se del III sid. 100—104). Sannolikt fick Almlöf tillfälle att besöka hennes förtjusande, trefliga supéer, om hvilka Alexander Dumas berättar oss i sina memoarer. Där träffades nästan alldeles samma personer, som m:lle Mars såg hemma hos sig, men medan umgänget hos henne var
