Sida:Personne Svenska teatern 6.djvu/225

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
219

Slutligen förmådde han för kroppslig afmattning ej mera uppträda och dog 18 december 1839 vid kort förut fyllda trettisju år. I hans eldiga, mörka blick, såväl som i hela hans framträdande och spel låg det något romaneskt och lidelsefullt, som oemotståndligt slog an på åskådarna. Max i ”Friskytten” och titelrollen i ”Fra Diavolo” torde ha varit glanspunkterna i hans mästerskap. I synnerhet i den senare rollen står han ännu oupphunnen. Denna genomborrande blick och denna smältande, ljufva stämma voro just ägnade att i den pjäsen förtrolla icke blott den stolta engelska ladyn, utan alla kvinnohjärtan i salongen (se del IV sid. 108).

Julius Günther, som efter Sällström fick öfvertaga Fra Diavolos roll, berättade för mig, att han vid sin debut sagt till Sällström: ”Ja, herre Gud, om jag bara hade herr Sällströms ögon!” hvarpå denne med mycket själfmedvetande svarade: ”Tror herrn inte, att det behöfdes något mera?”

*

Den 11 maj hade teaterdirektionen den tillfredsställelsen att ånyo kunna uppföra ett svenskt operaverk: ”Frondörerna eller En dag under partistriderna i Paris 1649”, såsom den något långdragna titeln lyder på en historisk komedi med sång i tre akter af Mélesville med musik af Lindblad.

Adolf Fredrik Lindblad var född i Skeninge 1 februari 1801 och i sin ungdom bestämd för handelsyrket. Genom änkeöfverstinnan Malla Silfverstolpes hjälp och beskydd sattes han dock i tillfälle att få ägna sig åt musiken och studera i Berlin, där han