26
Montenero (2), Snöfallet (1), Stråtröfvarena (1), Svante Sture (1), Sömngångerskan (1), Tartuffe (2), Therese (3), Tillfälle gör tjufven (5), Toni (5), Trollflöjten (3), Två ord (4), Ungdom och dårskap (3), Unge arrestanten (1), Unge gifte mannen (2), Wallensteins död (2), Vattendragaren (4), Victor eller Skogsbarnet (1), Virginia (1), Visan (4), Yelva (5), Zelindas kröning (1), Ålderdom och dårskap (5).
Af dessa 126 uppförda stycken voro 42 musikpjäser, hvaraf endast 2 nyheter, 76 talpjäser, hvaraf 15 nyheter, och 8 baletter. Dessutom gåfvos 3 konserter. Flera af de bättre nyheterna voro Beskows förtjänst, emedan de redan voro af honom anskaffade eller förberedda. Ej mindre än fjorton af de pjäser, som under spelåret stodo på repertoaren, försvunno med dettas utgång alldeles från Kungliga teaterns affischer nämligen ”Yelva”, ”List mot list”, ”Löjliga slägten”, ”Marton och Frontin”, ”Pådiktade galenskapen”, ”Victor eller Skogsbarnet”, ”Visan”, ”Skådespelaren på resa”, ”Missämja och försoning”, ”Toni”, ”Azemia”, ”Optimisten”, Du Puys ”Ungdom och dårskap”, och Aubers ”Snöfallet”.
Sommaren 1832 var särdeles regnig och otreflig. Under senare hälften af juli stod regnet nästan dagligen som spön i backen, och tidningarna uppmanade direktionen att börja spektaklerna tidigare än vanligt för att bereda stockholmarna någon förströelse, då de ej kunde vistas utomhus. Visserligen hade Strömparterren, som under sommaren blifvit på det smakfullaste sätt anordnad till allmän
