I början af juni begåfvo sig Matilda Gelhaar och hennes man till sydligare nejder, för att hon där skulle försöka återvinna sin brutna hälsa. Kristian Johansson for till Köpenhamn på Bournonvilles anhållan för att biträda vid festligheterna under storfursten-tronföljarens besök. Stjernström och Dahlqvist företogo studiefärder till Tyskland, den senare större delen af vägen till fots, liksom han gjorde sommaren förut. "Jag går från Greifswald till Berlin", skref han till krigsrådet Forsberg, som bisträckt honom med en liten summa, "genom Dresden, Prag och Wien, där jag stannar fjorton dagar, går därifrån till Linz, München, Strassburg, öfver Chalons till Paris (dit han dock aldrig hann), där jag äfvenledes stannar fjorton dagar, och kommer sedan hem öfver Hamburg. Ingenting utom Gud skall hindra mig från denna färd, och kommer jag ej hem senast åtta dagar efter min permission, gör jag det vid densamme Guden aldrig. Dahlqvist." — Fanny Hjortsberg reste äfven med sin man och sin svärfar, gamle Lars Hjortsberg först till Tyskland, där hon, efter att ha genomgått en badkur, skulle studera teatrarna och därefter besöka Paris. Åtskilliga konstvänner hade för detta ändamål sammanskjutit 2,140 rdr bko. Bournonville, som träffade dem i den franska hufvudstaden, berättade, att de funno lifvet där öfvermåttan tråkigt och tillbragte mesta tiden med att spela vira på hotellet. Lars Hjortsberg återvände på hösten till sin gamla scen, där han under fyra år varit mycket saknad af publiken. I stället förlorade den Per Sevelin, som med detta spelår afgick, en förlust som var oersättlig. Orsaken till detta hans
