218
ett fruntimmer och 50 för en karl samt icke heller då förr än något rum är ledigt. Han erhåller icke ens någon afskedsrecett äfven efter 20 eller 30 års tjänstgöring annat än genom direktionens välbehag, af hvilken han således jämväl äfven i detta fall beror. Några enskilda teatrar finnas ej, tack vare regeringens försorg, vid vilka han kunde söka anställning, i synnerhet om han tillhör sångscenen eller baletten, och han äger följaktligen alldeles ingen utsikt för sin framtid, intet medel till sitt eller sin familjs försörjande. Och detta moraliska laglöshetstillstånd äger rum i ett samhälle som kallar sig lagbundet! Har ej Kungliga teatern verkligen stora förtjänster om konsten, litteraturen, publiken och sina egna sujetter! Och förtjänar hon icke att bibehållas med uppoffring af det allmänna och med undertryckande af alla andra medborgares rätt!»
⁎
Under spelåret 1841—1842 blefvo följande pjäser och baletter uppförda, nyheterna kursiverade: Alphyddan (15 ggr), Angelo Malipieri (1), Anna Bolena, scen (2); Barberaren (7), Barberaren, scener (3), la Béarnaise (3), il Bravo, scen (1), Bror och syster (4), Begge döttrarne (1); la Cachucha (1), Carolus magnus (1), la Cenerentola, scen (3), Chevalier de S:t Georges (10), Chiara di Rosemberg, scen (8); Debutanten o. h. far (1); les Deux divorces (1); Elake husbonden (2), l'Elève de l'amour (3), En duell under Richelieu (1), En mors välsignelse (8), Ett glas vatten (4); Falkland (1),
