Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/251

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
245

Recettagaren, som inropades jämte Olle Strandberg efter slutadt spektakel, kunde glädja sig åt ett fullt hus, trots den afskräckande väderleken, men tredje gången operetten gafs, 26 november, var det ej såldt för mer än 196 rdr 24 sk.bko. Dagen förut då »Tartuffe» uppfördes andra gången under spelåret med »Hofnarren» till efterpjäs och den unga pianisten m:lle Anna Willman såsom ytterligare dragningskraft med Webers pianokonsert på programmet, blef recetten ej mer än 161 rdr 32 sk. bko, och betäckte således icke ens dagkostnaden.

Den representation, som 29 november gafs till förmån för Belletti, var säkerligen den angenämaste musikaliska afton dittills under denna säsong. Efter Glucks härliga uvertyr till »Iphigenie i Auliden» visades en väl ordnad lefvande tafla efter Rafaels »Madonna di San Sisto», där E. Högquist på ett förtjusande sätt framställde Maria med det lilla ljuslockiga Jesusbarnet på armen, och Pfeiffer såsom påfven Sixtus samt Selma Bergnéhr såsom den heliga Barbara vackert fyllde sina platser. Den moderna musik, som därefter följde, framfördes på ett så artistiskt sätt, att man icke utan det lifligaste nöje kunde åhöra den. Efter Bellinis uvertyr till »i Montecchi ed i Capuletti» utfördes i kostym på italienska språket af Dannström och Belletti samme kompositörs berömda scen och duett ur »i Puritani», hvilken är af en stor och mäktig verkan samt onekligen operans glanspunkt. Bägge två sjöngo den förträffligt, i synnerhet den senare. Andra afdelningen inleddes med Aubers glada och lifliga uvertyr till »le Lac