Hoppa till innehållet

Sida:Poetiske Dikter-1732.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Wyrdsam och wälförtient ihugkommelse Efter Hans Kongl. May:tz wår Allernådigste Konungs och Herres Tro Man och Cancelli Råd, så ock Öfwer-Directeur af Post- Wäsendet Den fordom Ädle och Wälborne Men nu hos Gud ewinnerligen Salige Herr JOHAN SCHME- DEMAN. Hwilken saligen afsomnade i Stockholm, den 6. Maj Åhr 1713. sedan han fullbordat sine 60. års 5. Månaders och 4. dagars Ålder.

JFrån den sorgse Dag då Schmedmans Fru blef Änkia Har jag med möda hint på deße rader tänkia; Ty den förwirring jag hos mina sinnen spordt Har hindrat mig från det jag långse’n giöra bordt. Jag ser min såta Wän af all sin frögd beröfwas; Af Gud, på den Hon litt, för all sin tid bedröfwas, Gud, i hwars kärlek Hon sin Siäls förqwickning fann, Den sargar Hennes Siäl, och dräper Hennes Man. Jag ser för Hennes Hus fast många motgångs wäder, Hwar åt sig en och ann, kan ske i löndom gläder, Jag ser för Hennes Dygd en swag belöning bli, Hur’ kan jag sådant se och finna mig där i? Men som jag hwarken Gud ell’ ödet ämnar skylla; Ei heller deße blad med fåfäng klagan fylla; Så håller jag mig ock at trösta den för swag; Som kämpar med sig sielf, at wyrda Guds behag.