Hoppa till innehållet

Sida:Poetiske Dikter-1732.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Graf-Sång och Äreminne Öfwer Den i Lifwet Wälborne Jungfrun/ Jgfr. HEDWIG ELEO- NORA BILBERG, Hwilken den 1. Julii 1714. efter en Gudelig beredelse, slöt sitt timelige lefwerne wid Medewi Suurbrun; Och efter en salig död blef införd vti sine Föräldrars Graf i Strängnäs Domkyrckia.

HJmmel-lärde Sångerinnor Dyrkan-wärde Skallde-Mör, Dyra Dicht- och Konst Gudinnor, Guda syskon, J som för; Gunstigt nog mig hulpit qwäda, Mången Lik- och Sorge-Sång, Lärt mig en och annan gång Konst- och rim-wis orden skräda.

Nu behöfs det, Ehr til heder Länder, hwad jag siunga will; Öfwer en som älskat Eder; Men nu icke mer är till, En som wahnt sig wid at dricka Edra källors Nectar-safft, Och där i den smaken hafft, Som ey nylig någon flicka.

Detta bör til Hennes minne Oförgängligt lemnas qwar, Huru ädelt Hennes Sinne, Huru kundskaps-kiär Hon war,