KONST-NYHETER.
Paris. En ung Norsk Violinspelare, Ole Bull, som förut i Köpenhamn ock andra utländska städer vunnit mycket bifall, har i början af sistlidne månad gifvit i Paris en koncert, på hvilken han synes ha gjort stort uppseende. Journal des Débats meddelar, i anledning häraf, en artikel, som i mer än ett afseende är karakteristisk, och hvaruti man, förutan namnteckningen J. J., skulle lätt igenkänna den ryktbare konstdomaren Jules Janin, på det osläckliga hatet till Paganini, i anseende till dennes girighet. Janin yttrar sig på följande sätt om Ole Bull:
"Denne unge vilde, som förlidna året hitkom från Norriges isfjellar, med sin Stradivarius i handen, har för andra gången låtit höra sig på Operan sistlidne måndag. Det är just den store virtuosen, som jag för 6 månader sedan förebådade. Det är så mycket tårar och så mycket melankoli i detta ädla instrument: det är så mycket kraft och raskhet och behag under denna jernstråke. Han sjunger, han gråter, han kommer i passion: än drifver han tonen öfver valdthornet och pukan, än suckar han ljuft som eolsharpan. Det är en konstnär, som ej lärt af någon mästare: det är en fiolspelare, som ej hör till någon skola. Han har hos sig någonting naift, inspireradt och af otrolig effekt. Man har mycket talat om Paganini och hans 4:de sträng. Båda hafva gemensamt låtit förkunna sig genom alla ryktets munnar; båda kommo de, den 4:de strängen omåttligt spänd, och den, som derpå skulle spela, så illa kammad, som man kan blifva, om man gör det med flit Nå väl! Hvem vet, om icke Norrmannen Herr Bull skulle haft samma framgång, som Paganini och hans 4:de sträng, om han sökt om gifva sig med sin värde medbroders väldiga charlataneri? Men — Norrige är en god, enkel och sedesam flicka, som ej nyttjar smink; hon kommer så okonstlad, och meddelar så otvunget och naturligt hvad hon bär i själen och hjertat. — Herr Ole Bull är en af dessa olärda konstidkare, fulla af naivetet och ärlighet, de der ingenting bättre begära, än att få öfverlemna sig åt sina vackra och goda natursgåfvor, på ljusa dagen, i fria luften, utan hinder och motstånd. Det är en ung aktningsvärd man utan charlataneri, okunnig om den Italienska konsten att med långa omvägar bereda sig en framgång. Sedan första gången jag hörde honom på Operan, intagen af beundran, har ofta — jag medger det — slumpen öppnat mig ett tillfälle att å nyo höra honom, här och der, på alla håll, på alla landsortsteatrar; och likväl har jag alllid återfunnit samma talang, samma passionerade ingifvelse, samma naiva och hjertliga entusiasm. På ett värdshus i Ronen väcktes jag en dag af ett ömt och melankoliskt adagio: — det var Ole Bulls violin. En annan gång, på ett förfriskningsställe på allmänna landsvägen, öfverraskades jag af ett klagande andante, der jag satt framför dörren, under värdshusskylten: — det var ett andante af min älskade violin. Den har, så att säga, utgjort min poetiska försyn. Sista sommarn, då jag var i den tråkiga staden Dieppe, uppfylld af ledsna Engelsmän och af Engelskor med gröna slöjor, blef jag af Ole Bull tröstad efter hafvets besvärligheter. Jag såg honom om igen, men ackompanjerad på ett så lustbart sätt af det så kallade filharmoniska sällskapet i denna goda stad. Det var då som Meyerbeer, icke uthärdande orkesterns barbariska spel, var nära att kasta sig i sjön, med händerna för öronen. — På detta sätt har jag underhållit ett angenämt minne af denne store konstnär, som jag funnit på min väg, för att bli förströdd och förtjust. Icke var det han, som, lik en röfvare, instängde sig i sin kammare, för att ur sitt instrument locka de ljufvaste toner: tvertom utkastade han sina ingifvelser åt hvem som helst. Icke var det han, som på sin violin satte en missundsam sourdine[1]: fastmer var han aldrig gladare, än då han hade omkring sig en skara, som hörde honom och beundrade och gret, gratis. Också har han på sina färder skördat, om ej mycket pengar, dock hedrande sympatier. Sysslolösa Engelsmän bivistade icke hans koncert, men dit kommo ungt folk, och de fattigaste; ty det var den fattige konstnären sjelf, som öppnade dörren och sade "stig in", utan att fordra, det man skulle hemta biljett vid luckan. Sådan skall en stor artist vara: så skall man uppehålla värdigheten af en gåfva, som nedfallit från himlen. Man måste gifva några lektioner i frikostighet åt dessa egennyttiga provinsstäder, som ej känna sin pligt att uppmuntra en stor konstnär, hvilken besöker dem; man måste gifva för intet dessa ädla nöjen, som ej mängden vet att köpa sig. Man återkommer fattig, det är sannt, från dessa ställen; men hvad betyder det, då man kommer hedrad och hedervärd? Man har icke Paganinis räntor och 7 millioner; men hvad vill det säga? Vid er återkomst räcker er Baillot handen, med orden: "min bror!" Och sedan, är det ingenting, att kunna återkomma till Paris, och alltid finna Operan öppen, och ha till sin tjenst Habenecks förträffliga orkester, och komma dit, utan att buga sig djupt, men likväl skörda enhälliga tecken af aklning och beundran?"
Triest. Vår tid, outtömlig i uppfinningen af nya instrumenter, så väl för slöjderna som konsten, har nyligen riktat musiken med ett, kalladt Glicibarifano, som skall ha den närmaste likhet med menniskorösten, och för öfrigt ersätta violoncell och altfiol. Konstruktionssättet lärer vara sådant, att instrumentet kan begagnas icke blott till orkester, utan ock till militär-musik; äfven såsom solo-instrument skall det vara användbart. Uppfinnaren, Catterini i Triest, har af Kejserl. Akademien i Venedig blifvit belönt med en medalj.
Wien. Bokhandlaren Dunder i Wien har, för sin utgifna samling af Servisk-Dalmatiska Folksånger, sitt Lexikon öfver Slavonska skrifter, samt i allmänhet sina förtjenster om Slavonska litteraturen, från Ryssland åtnjutit flera hedersbevisningar, bland hvilka berättas vara en dyrbar föräring från H. M. Kejsaren, bestående af en ring, med en stor rubin och 96 briljanter.
Förteckning öfver innevarande 1836 års Vinter-Tings-Terminer uti de, under Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt lydande Jurisdiktioner.
Häradshöfdingen A. F. Grandelii jurisdiktion.
Med Åkerbo Härad, den 8 Mars i Köping.
Häradshöfdingen Jonas Alins jurisdiktion.
Med Säthers Socken i Säthers Stad, den 16 Februari; med Elfdahls Socken i Sockenstufvan, den 10 Mars; med Orsa Socken i Kyrkobyn, den 15 Mars; med Mora, Sophiæ Magdalenæ, Venjans och Serna Socknar, den 22 Mars, i Tingshuset vid Mora Strand; och med Stora Tuna och Gustafs Socknar i Sockenstufvan vid Stora Tuna Kyrka, den 28 April.
Häradshöfdingen, Lagmannen J. Munck af Rosenskjölds jurisdiktion.
Med Arnäs Tingslag, den 29 Februari i Må; med Nätra Tingslag, den 28 Mars i Hämra; och med Själevads Tingslag den 25 April, i Billa.
Häradshöfdingen C. J. Björcks jurisdiktion.
Med Alfta Tingslag den 29 Februari, vid Alfta Kyrkoby; med Bollnäs Tingslag den 14 Mars, vid Heden; med Hanebo Tingslag den 11 April i Hanebo Kyrkoby; och med Norrala Tingslag den 25 April, i Mo Myskje.
Häradshöfdingen C. R. Kökeritz's jurisdiktion.
Med Gottlands Södra Härad, den 15 Februari å Tingsstället Skogs. (Forts. e. a. g.)
Förteckning på innevarande års Vinter-Tings-Terminer i de under Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt lydande Domsagor. (Fortsättning.)
Hr Lagmannen och Riddaren Nehrman.
Med Vahlbo Härad i Tångelanda den 19 Januari; med Nordahls Härad, i Mellerud, den 16 Febr.; med Sundahls Härad i Österbyn, den 8 Mars.
Förteckning å Terminerna till Winter-Tingen år 1836 i de under Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge lydande Domsagor:
Häradshövdingen, Lagmannen von Bonnecreutz.
Med Färs Kärad i Sjöbo, den 1 Mars; och med Frosta Härad i Hörby, den 14 Januari.
Häradshöfdingen, Lagmannen Kjellander.
Med Bara Härad i Dahlby den 29 Januari; med Torna Härad i Dahlby den 19 Februari; och Harjagers Härad i Kjeflinge, den 18 Mars.
Häradshöfdingen, Lagmannen Friis.
Med Bjäre Härad i Engelholm, den 15 Mars; med Södra Åsbo Härad i Åby, den 29 Januari; och med Norra Åsbo Härad i Åsby, den 12 Februari.
Häradshöfdingen Landegren.
Med Vestra Göinge Härad i Röiuge, den 10 Mars; och med Östra Göinge Härad i Broby, den 27 Januari.
I den efter Häradshöfdingen, Lagman Billberg lediga Domsaga.
Med Jerrestads Härad i Hammenhög den 25 Februari; med Ljunitz Härad i Stora Herrestad den 2 Febr; med Herrestads Härad i Stora Herrestad den 5 Februari; och med Ingelstads Härad i Hammenhög den 15 Mars.
Häradshöfdingen, Expeditions-Sekreteraren Ljunggren.
Med Albo Härad i Brösarp den 14 Januari; med Gärts Härad i Nöbbelöf den 14 Mars; och med Villands Härad i Fjelkinge den 8 Februari,
Häradshöfdingen, Lagmanen Cassel.
Med Rönnebergs Härad i Glumfslöf den 18 Januari, med Onsjö Härad i Åkarp den 2 Februari; och med Luggudde Härad i Mörarp, den 16 Februari.
Häradshöfdingen Svedenborg.
Med Vemmenhögs Härad i Anderslöf den 14 Mars; med Skytts Härad i Klörup den 15 Februari; och med Oxie Härad i Klörup den 18 Januari.
Häradshöfdingen, Förste Expeditions-Sekreteraren Lindblom.
Med Östra Härad i Lyckeby den 17 Februari; och med Medelstads Härad i Ronneby, den 14 Januari.
Häradshöfdingen, Hof-Rätts-Rådet och Riddaren Trägårdh.
Med Listers Härad i Norrje, den 9 Mars; och Bräkne Härad i Hoby, den 2 Februari.
Innehafvare af Götha KanalBolags år 1833 utfärdade Obligationer äga att, emot aflemnande af 1835 års Räntekupons, å desamma uppbära sistnämnde års ränta, alla Söckendagar uti instund. Januari månad, emellan kl. 10 och 2, utom Onsdagarna, då inlösen vidtager först kl. 12 på dagen, uti Bankens ReferendarieKontor, två trappor upp i Bankohuset. — Som för år 1834 några få Kupons ännu icke blifvit till inlösen presenterade, äga deras innehafvare, att på samma tid och ställe erhålla liquid. Stockholm den 12 December 1835.
- Götha KanalDirektion.
Aktieägare i härvarande Rederi Bolag, kallas till första Ordin. Bolagsstämma, den 23 nästkommande Januari 1836, kl. 10 f. m., å vanligt ställe. Westerås d. 31 Dec. 1835.
- Direktionen.
Herrar Aktieägare i Bolaget för tillvägabringandet af en Ångbåtsfart emellan Gottland och fasta landet, varda härigenom anmodade att, vid det äfventyr 12 §. af Bolags-Reglorna utstakar, till Kassa-Direktören, Kommissionären i Stockholms Metallvåg Hr A. W. Frestadius, inom medlet af nästinstundande Februari månad, ytterligare inbetala 30 procent af det tecknade Aktiebeloppet. Stockholm den 2 Januari 1836.
- Direktionen.
Genom dödsfall är ett Pensionsrum ledigt uti den under Kongl. Drottninghus-Direktionens förvaltning ställde, af Enkefru von Balthasar stiftade så kallade Kniggiska Pensions-Fonden. I enlighet med hvad Testamentgifvaren föreskrifvit, meddelas till sökandes efterrättelse, att i torftighet stadde ogifta Fruntimmer eller Enkor af meddelklassen kunna, till erhållande af nämnde Pension, ingifva sina till bemälte Kongl. Direktion ställde ansökningar, åtföljde af vederbörande Presterskaps betyg öfver så väl deras fräjd, ålder och behof af understöd, som ock hvad befattning eller yrke Fadren, eller om de varit gifta, mannen i lifstiden innehaft.
Ansökningarna med erforderliga handlingar böra före den 15 Jan. nästk. år vara inlemmade till Kamereraren Thunman, boende uti Drottninghuset vid Johannis östra Kyrkogata. Stockholm den 11 Dec. 1835.
Notifikationer.
STÄMNINGAR OCH KALLELSER.
= Som Köpeskillingen för det från Kommissions-Landtmätaren C. J. Åkerman år 1830 utmätte och exekutivt försålde ett helt hemman i Rya, hvilket blifvit af Wedevägs Bruksägare inropadt, enligt företedd och af vederbörande Exekutor upprättad liqvid, icke varit tillräcklig till gäldande af fulla beloppen af de i egendomen enligt Gravationsbevis befintlige Inteckningar, så varda den eller de fordringsägare, som vid berörde tid haft Inteckningar i nämnde fastighet och icke derföre erhållit full liqvid, kallade att å första Rättegångsdagen at det Ting, som infaller näst efter en månad från denna stämnings införande 3:dje gången i Sveriges Stats-Tidning, sig infinna, för att sig förklara öfver köparnes gjorde ansökan om dödandet af besagde Inteckningar; hvaröfver utlåtande kommer att af Härads-Rätten sedermera meddelas, utan hinder af Inteckningshafvares uteblifvande eller af den omständighet, att Original-reverserne icke kunna företes. Christinelund den 22 December 1835.
- På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
- Fredrik Welin.
ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Gefle Rådhus-Rätts Domar uti Urarfvamålen efter Färgaren Anders Berg och Wagnmakaren L. F.Bergström, afkunnas kl. 12 Måndagen den 1 instundande Februari.
= Genom offentlig stämning har Linköpings Rådhus-Rätt kalladt och förelagt Sekreteraren C. F. Jakalins och dess Hustrus Borgenärer att, vid talans förlust, senast klockan före 12 å Måndagen den 25 April nästa är, inför Rådhus-Rätten sine fordringar så anmäla, styrka och bevaka, som Konkurlagen den 12 Mars 1830 föreskrifver; hvilket första gången kungöres. Linköpings Rådhus den 19 Okt. 1835.
= Sundals Härads-Rätt kallar härigenom aflidne Bryngel Arfvidstons Borgenärer att å andra Rättegångsdagen af nämnde Härads nästa Lagtima Vinter-Ting, sina fordringar före kl. 7 om aftonen bevaka och styrka, på sätt Konkurslagen föreskrifver, vid förlust af vidare talan. Wenersborg och Berg den 28 December 1835.
- På Domare-Embetets vägnar.
- G. A. Montén.
= Kongl. Maj:ts och Rikets Göta Hof-Rätt har, genom denna dag utfärdad offentlig stämning, kallat och förelagt Kapitenen Henning von Schmiterlöws och hans Fru Carolina Ädelbergs samtlige Borgenärer, att vid talans förlust förut, eller sist å fredagen den 12 Febr. nästkommande år 1836, vid upprop kl. 11 eller före 12 på dagen, sjelfve eller genom laga ombud, deras fordringar hos Kongl. Hof-Rätten så anmäla, bevaka och styrka, som Konkurslagen föreskrifver; hvilket 3:dje gången kungöres. Jönköping den 28 Juli 1835.
= De som förmena sig äga att fordra uti nedannämnde personers Sterbhus, varda härmed kallade och stämde, att, före kl. 12 å följande dagar i November månad nästkommande år, deras fordringar, vid talans förlust, hos Rådhus-Rätten i Stockholm lagligen anmäla: uti afl. Viktualiehandlaren Johan Pomps den 19; uti Direktören And. Svedmarks afl. Enka Anna Magd. Bergstrands den 26, uti afl. Bokhållaren Pehr Gustaf Frosells den 30; hvilket andra gången kungöres.
= Att Olands Härads-Rätt, å Urtima Ting denne dag, genom meddeladt Beslut kalladt Mönsterskrifvaren Sven Hörlins och hans Hustrus samtlige Borgenärer, att, vid talas förlust, före Rättegångstimmans slut, kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting med Häradet, som 6 månader från denne dag först infaller, deras fordringar inför Härads-Rätten Lagligen bevaka och styrka; varder härigenom kungjordt tredje gången. Haberga Tingsställe den 11 Augusti 1835.
= Enligt föreskriften uti Kongl. Kungörelsen af den 18 Dec. 1823, har Skara Rådhus, uppå min ansökan, genom beslut af den 14 dennes, kallat och förelagt alla de Fordringsägare, som uti de från C. J. Flygare den 10 April 1833 exekutivt försålde Tomtlotter N:ris 49 en half, 50 en tredjedel och 51 en hel, med åbyggnader, belägne vid Gunnar Månsgatan här i Staden, ägt inteckningar, för hvilka de alldeles icke eller endast till någon del af köpeskillingen erhållit liqvid, att inom en månad efter det Kungörelsen om detta beslut finnes i allmänna Tidningarne tredje gången införd, inför Rådhus-Rätten anmäla, huruvida något är att påminna emot deras inteckningars dödande, vid äfventyr, att Rådhus-Rätten, oansedt att original-intecknings-handlingarne icke skulle företes, öfver deras dödande meddelar utlåtande; hvilket till vederbörandes efterrättelse kungöres. Skara den 19 December 1835.
- J. G. Sandahl.
= Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-Rätt har genom offentlig Stämning denna dag kallat och förelagt Öfverste-Löjtnanten och Riddaren C. Rosenborgs och hans Hustrus, Fru Christina Rosenborgs, född Jéansson, samtlige Borgenärer, att, vid talans förlust, inom eller sist å Onsdagen den 15 Juni nästk. år 1836, sjelfve eller genom Laga Ombud, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar så anmäla, bevaka och styrka, som Konkurs-Lagen föreskrifver; hvilket första gången kungöres. Jönköping den 10 Dec. 1835.
= Åhs Härads-Rätt kallar härmed samtlige Andreas Olofssons i Mosstomt och hans Hustrus Borgenärer, att, å andra Rättegångsdagen af 1836 års Sommarting, före Rättegångstimmans slut klockan 7 på aftonen, sine fordringar vid betalningsrättens förlust, så förete och bevaka, som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 föreskrifver. Wäby Tingsställe den 19 Oktober 1835.
= Måndagen den 28 nästkommande Mars, kl. 12 f. m. afkunnas Rådhus-Rättens i Uddevalla Dom uti Afträdes, Urarfva och Förmånsrättstvisten emellan Professoren och Riddaren F. Marins Sterbhusdelägare å ena, samt hans Borgenärer å andra sidan.
= Jemlikt Orousts och Tjörns Härads-Rätts beslut vid Urtima Ting denna dag varda afl. Gästgifvaren J. P. Bågenholms på Svanesund samtlige Borgenärer kallade och förelagde att å andra Rättegångsdagen af nästkommande års Lagtimma Sommar-Ting med besagde Härader, sist klockan sju på aftonen, deras fordringar bevaka och styrka, på sätt och vid den påföljd som Kongl. Konkurs-Lagen d. 12 Mars 1830 föreskrifver. Tingsstället Svanesund den 17 September 1835.
= Wisby Rådhus-Rätt har genom den 31 sistlidne Oktober utfärdad offentlig stämning, kallat Handlanden L. Odins samtlige Borgenärer, att vid talans förlust, senast, innan kl. 12 å Måndagen den 2 Maj 1836, deras fordringar inför Rådhus-Rätten bevaka, i den ordning Konkurs-Lagen stadgar, hvilket första gången kungöres.
= Wisby Rådhus-Rätt har genom offentlig stämning, utfärdad den 11 sistlidne November, kallat Kofferdi-Skepparen A. Westbergs samtlige Borgenärer, att vid talans förlust senast Måndagen den 16 Maj 1836 före kl. 12 å dagen, deras fordringar inför Rådhus-Rätten, i öfverensstämmelse med Konkurs-Lagen, bevaka; hvilket första gången kungöres.
FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.
= Oppunda Härads Tings-Rätt har genom utslag af den 11 December 1835 ställt Per Eriksson i Göransdal, Julita Socken, under Förmyndare och dertill förordnat Bonden Lars Larsson i Stenstorp med biträde af Torparen Lars Svensson i Gölstugan; vilket, enligt föreskriften i Kongl. Kungörelsen af den 11 Maj 1774 kungjordt varder.
= Vid 1835 års Höste-Ting med Folkare Härad, är Bonden Jan Andersson i Högtjern, Garpenbergs Socken, ställd under förmyndare.
= Vid 1835 års Höste-Ting med Stora Kopparbergs och Aspeboda Socknar, äro Daniel Aspman i Stråtenbo och Erik Hammar i Wallmora, ställde under förmyndare.
= Vid 1835 års Höste-Ting med Husby Socken, äro afskedade Soldaten Erik Nyknckt i Djusa och Erik Ersson i Stigsbo, ställde under förmyndare.
- ↑ Detta hänsyftar på Paganini, som, enligt, hvad Janin förr upplyst, läste sig in i sitt rum, och satte sourdine på violinen, på det ingen lyssnare skulle få gratis njuta fullkomligt af spelet.
