Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-23.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 18. Lördagen den 23 Januari 1836.


Meteor. Obs. Den 22 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,38, 1 3/4 gr. kallt, SV. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,38, 3/4 gr. kallt, SV. mulet. — Den 23 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,27, 1/4 gr. kallt, SV. mulet.

Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Bergs-Kollegium har nu afgifvit dess underdåniga berättelse, om förhållandet med Rikets Bergshandtering under loppet af år 1834. Denna berättelse kommer att in extenso från trycket utgifvas, och varder derföre endast följande utdrag deraf här meddeldt:

Uppfordringen af jernmalm har, inberäknadt 30,000 Sk℔ sjö- och myrmalm, under året gifvit 1,083,878 Sk℔, eller 61,656 Sk℔ mera än år 1833.

Tackjernstillverkningen utgjordes af 14,582 Sk℔ 17 ℓ℔ 1 ℔ gjutgods och 467,861 Sk℔ 24 ℓ℔ 6 ℔ smidestackjern, tillsammans 482,444 Sk℔ 15 ℓ℔ 7 ℔ och således 24,026 Sk℔ mindre än för år 1833.

Af de vid Högfors bruk i Westmanland och Ankarsrums i Calmar Län gjorda försök, att använda varm bläster vid tackjernsblåsningen, hade visat sig följande resultat: Vid Högfors hade, under begagnandet af varma luften, med en temperatur af 3 till 4 hundrade grader, erhållits 1 Sk℔ tackjern på 1/3 kortare tid, samt med 28 3/10 procent mindre kol och 3 5/18 procent mindre malm, än då under en föregående vecka kall luft användes. Hyttegången hade under den varma blästerns begagnande varit ledigare och masugnen mera lättskött, än med kall bläster, och ehuru det, med den varma, erhållna tackjernet syntes vara mera passande för gjutning, än för smide, emedan det för det senare behofvet ej bordt hållas så nödsatt, som skett, utan göras mera lättfärskande, hade man likväl för öfrigt ansett tackjernet med upphettad bläster kunna lemna lika godt stångjern, som det med kall bläster erhållna, så vida det med omsorg behandlades i härden, hvilket ock visat sig vid anställda försök, hvarvid erhållits ett utmärkt tätt, fast och lättväldt stångjern, som dock ej varit hårdt, hvaraf åter den slutsats dragits, att med varm bläster tillverkadt tackjern vore bättre för koksmide, än det, som af samma malmer med kall bläster erhålles.

Vid Ankarsrums Bruk fanns, liksom vid Högfors, den varma blästern befordra en lättare masugnsgång samt malmförsmältning; äfvensom tackjerns-produktion och kolbesparing tilltoge med temperaturen hos blästern. Med den varma luften erhölls 1 Sk℔ tackjern på nära 1/10 kortare tid samt med 40 7/10 procent mindre kol och 9 2/5 procent mindre malm, än under den tid år 1831 då, med kall luft, blåsningen i masugnen drefs med största förmån.

Gjuteri-tillverkningen vid de för tackjernsomsmältning inrättade verk, eller så kallade gjuterierna, uppgick till 4,778 Sk℔.

Gjutgods-exporten, som till största delen bestått af kanoner, tillverkade vid styckebruken i Södermanland och Östergöthland, har, enligt Tullverkets handlingar, uppgått till 5,974 Sk℔ 15 ℓ℔, deraf det mesta gått till Preussen.

Stång- och ämnesjernsmidet utgjorde för året 449,354 Sk℔ 4 ℓ℔ 8 ℔.

Det privilegierade stångjerns- och ämnessmidet blef tillökadt med 4,960 Sk℔, hammarskatten oberäknad.

Med anledning af Bergs-Kollegii kungörelse den 21 Mars 1833 angående nya smidesmethoders användande, hade försök blifvit gjorda vid flera verk, hvilkas ägare, med Kollegii tillstånd förvandlat Tyska härdar dels till täckta Engelska smältugnar för bedrifvandet af det Engelska, eller så kallade Lancasters-smidet dels ock till ovala härdar, att begagnas för det af Öfversmedsmästaren Morell införda smidessättet: varandes under året den Engelska smidesmethoden anmäld till begagnande vid Furudahls Bruk i Kopparbergs Län, Snarkils, Svaneholms och Elfsbacka Bruk i Wermland, Fogelforss i Calmar Län och Högforss i Westmanland, vid hvilka verk 8 st. Tyskhärdar skolat förändras till täckta smältugnar, äfvensom det Morellska smidet blifvit försökt vid Krämbols Bruk i Södermanland, Noraforss och Torps hamrar i Medelpad, Westanå i Ångermanland samt Högforss i Westmanland, vid hvilka ställen 11 härdar tillsammans skulle disponeras för detta smide.

Stångjerns-exporten under smidesåret 1834 utgjorde:

för Stockholms våg 213,922 Sk℔ 19 ℓ℔ 19 ℔
„ Götheborgs d:o 135,942 — 6 — 15 —
„ de öfriga vågarne 58,015 — 16 — 14 —
Summasta pelstadsvigt 407,881 Sk℔ 3 ℓ℔ 8 ℔

oh så ledes 5,162 Sk℔ 16 ℓ℔ 5 ℔ mindre, än hvartill den uppgick under smidesåret 1833, då exportbeloppet var 413,054 Sk℔ 13 ℔

Jemföres åter 1834 års stångjerns-export med den i medeltal för de tvenne nästföregångna decennierne, så blir förhållandet sådant, att den med 64,203 Sk℔ 17 ℓ℔ 6 ℔ öfverstigit medel-exporten under åren 1814—1823, samt med 19,410 Sk℔ 4 ℓ℔ den för åren 1824—1833.

Jernmanufaktur-tillverkningen hade, enligt inkomne uppgifter, utgjort 51,149 Sk℔ 6 ℓ℔ 15 ℔ bergsvigt; varandes dock härvid att anmärka, det ägarne af de mindre jernmanufakturverk, hvarifrån icke någon vågföring äger rum, i allmänhet icke uppgifva sin årstillverkning, och att de manufakturverksägare, som förädla jern till export, ofta icke heller lemna uppgift på större belopp, än som föres på våg.

Jernmanufaktur-exporten uppgick under smidesåret till följande belopp:

från Stockholms våg 14,527 Skepp. 11 Lisp. 18 skålp.
„ Götheborgs d:o 9,748 — 5 — — —
„ de öfrige Vågarne 2,518 — 15 — 1 —
Summa Stapstv. 26,794 Skep. 11 Lisp. 9 skålp.

och således 2,982 Sk℔ 9 ℓ℔ 9 ℔ mindre, än under smidesåret 1833, då denna export utgjorde 29,777 Sk℔

Silfver-tillverkningen utgjorde 3,005 lödiga ℔ 9 1/2 lod.

Koppar-tillverkningen uppgick till 5,342 Sk℔ 6 ℓ℔ 3 ℔, deraf vid Stora Kopparberget 2,419 Sk℔ 18 ℓ℔ 11 ℔, eller ungefärligen hälften emot den, som ägde rum i början af detta århundrade, och 742 3/4 Sk℔ mindre, än i medeltal för åren 1824—1833, hvilkel ofördelagtiga förhållande huvudsakligen härrört från de åren 1831, 1833 och 1834 inträffade ras i Grufvan.

Rå-messings-tillverkningen utgjorde 569 Sk℔ 18 Lisp. 16 ℔

Vid öfrige till Bergshandteringen hörande diverse Verk och Inrättningar hafva följande tillverkningar skett, nemligen:

Vid Kopparhamrarne: 1,990 Sk℔ 4 ℓ℔ 8 ℔ Kopparsmide.

„ Kobolt-verken: 19,214 ℔ Kobolt.

„ Svafvel-bruken: 795 Skepp. Svafvel.

„ Blysmältningsverken 147 Sk℔ 13 ℓ℔ 8 ℔ Bly.

„ Vitriol-verken: 972 Sk℔ 19 ℓ℔ 13 ℔ Vitriol.

„ Alun-bruken: 8,404 tunnor Alun.

„ Rödfärgs-verken: 4,023 tunnor Rödfärg.

„ Blyertz-verken: 2,926 ℓ℔ Blyertz.

„ Brunstens-brotten: 2,606 Sk℔ 13 ℓ℔ 17 ℔

„ Höganäs Stenkols-verk: 123,596 tunnor Stenkol.

„ Porfyr- och Marmor-brotten: arbeten för ett värde af 12,310 R:dr 33 sk. 4 r:st. B:ko.

= Enligt enskilt trovärdig underrättelse, som denna dag kommit Öfver-Ståthållare-Embetet tillhanda, har Drängen Carl Pehrsson, hvilken misstänkes för de hos Bryggaren Wertmüller natten till den 17 i denna månad föröfvade grofva brott, blifvit häktad i Norrköping förlidne Thorsdags afton. Officiell underrättelse om förhållandet inväntas ofördröjligen.

Götheborg d. 18 Jan. (Korr. Art.) Natten till gårdagen eller den 17 dennes, kl. omkring 12, har vådeld utbrutit i Kongelf, uti ett hus vid stora gatan derstädes, och inom några timmar ödelagt 12 boningshus och nästan lika många ladugårdar, derigenom 60 à 70 personer blifvit husville. Elden tros först hafva uppkommit hos en Hattmakare vid namn Lundbom, men rigtigheten af uppgiften derom kommer att genom anställande undersökning vidare utrönas. De väl ordnade eldsläckningsanstalterne, och stadens invånares samt en myckenhet närboende landtmäns mod och oförtrutenhet i arbete räddade, näst Försynens nåd, staden från total förstöring, hvilken icke varit oväntad under den häftiga storm, som rasade under natten; men för det fattiga samhället är den redan lidna förlusten i högsta måtto känbar. Magistraten drager försorg om de första behofvens fyllande för de olyckliga, som blifvit beröfvade sine hem, och är dertill af Landshöfdinge-Embetet ytterligare anmanad; och sedermera mellankommer väl den allmänna välgörenheten med sitt understöd åt de lidande.

Wexiö den 16 Januari. (Korr. Art.) Efter nu slutad intägt af den Saltpeter, som under nästledet år här i Länet blifvit tillverkad, hafva 2847 lispund 4 skålpund 6 lod oluttrad saltpeter, blifvit emottagne; äfven som 28 lispund 3 skålpund 26 lod, såsom lega för kronans Sjuderi-pannor influtit. För den levererade Saltpetern har Stats-Verket utbetalt 18,981 R:dr 19 sk. Banko — en ansenlig summa, som kommer Allmogen väl till pass uti denna landsort, hvarest tillfällen till penninge-förtjenst äro mindre, än på många andra trakter i landet.

Spar-Banken, som för nära åtta år sedan här stiftades, fortfar att tillvinna sig förtroende. Dess fond utgöres nu af mer än 30,000 R:dr Banko, och under loppet af år 1835 har summan ökat sig med närmare 6000 R:dr. — En mängd Allmoge, Gesäller och Lärogossar äro deruti delägare.

Slädföret, som under veckan hållit på att gå borrt, är nu åter godt, så att Bruks-ägare och Allmoge få sina förnödenheter ur skogarne framskaffade.

Under den starka kölden i Julhelgen hafva några personer funnits liggande på marken ihjälfrusne; — troligen har det olyckliga bränvinssupandet äfven häruti haft sin del.

Spanmålspriserne bibehålla sig vid det vanliga; men priset å bränvin varierar från 32 sk. till 36 och 40 sk. Riksgälds kannan.

Norrköping. Under loppet af sistl. år hafva ifrån Jern- och Metall-Vågen härstädes blifvit afskeppade

till utrikes orter
Stångjern 2808 Sk℔ 7 ℓ℔ 4 ℔
Manufaktur-Jern 508 „ — „ — „
Garkoppar 810 „ — „ — „
Kanoner och Gjuterier 2665 „ 5 „ 4 „
till inrikes orter:
Stångjern 7679 Sk℔ 5 ℓ℔ 3 ℔
Manufaktur-Jern 2863 „ 7 „ 14 „
Garkoppar 218 „ 17 „ 8 „

= Under loppet af år 1835 äro till Ullkontoret härstädes inlemnade: 160,847 1/2 ℔ Ull.

= Afstämplade Klädestillverkningen år 1835 upgår till 477,528 1/4 alnar.

= Paulsmässo-marknaden tyckes börja under gynnsamma auspicier. Vädret är friskt och föret godt. Tillförseln af spanmål synes liflig och antalet af resande redan betydligt. Priserna noteras; Hvete, 11 à 12: 16; Råg, 9: 40 à 10 Rdr; Korn, 8: 12 à 8: 24; Ärter, 9 à 10 Rdr; Blandsäd, 6 à 7 Rdr; Hafre, 5: 24; Smör, pr lisp. 7: 24 à 8 Rdr; Ost, 3: 24 à 4 Rdr; Talg, 7 à 7: 24; Fläsk, salt, 3 à 3: 32; Lin, 6: 24 à 7: 24; Hö, 16 à 20 sk.; Bränvin, 35 sk. pr kanna, allt Rgs. (Norrk. Tidn.)

Gefle den 20 Januari. Sammandrag af Jern-rörelsen i Gefle Metall-Våg, Smides-Året 1835.

Stångjern:
Konsumeradt inom orten 60 Sk℔ 18 ℓ℔ 5 ℔
Afsändt till Inrikes orter 6,462 „ 15 „ 10 „
„ Utrikes „ 45,018 „ 1 „ — „
Anhållet Vrakjern 14 „ 4 „ 10 „
Inventarium den 31 Oct. 1835 3,255 „ 5 „ 15 „
colspan=3 Summa 54,811 Sk℔ 5 ℓ℔ — ℔
Manufaktur-Smide:
Konsumeradt inom orten 377 „ 19 „ 5 „
Afsändt till inrikes orter 745 „ 16 „ 9 „
„ Utrikes „ 433 „ 6 „ 10 „
Inventarium den 31 Okt. 1835 320 „ 1 „ 14 „
Summa 1,877 Sk℔ 3 ℓ℔ 18 ℔
(Gefle Tidn.)

Malmö. Spanmålspriser i Helsingborg: Hvete 10 R:dr, Råg 7 R:dr 16 sk., Korn 6 R:dr, Malt 7 R:dr, Hafre 3 R:dr, Ärter 8 R:dr för tunnan, samt bränvin 26 sk. 8 r:st kannan, allt banko.

= Spanmålspriser i Ystad: Råg 6 R:dr 32 sk., Korn 5 R:dr, Hafre 2 R:dr 32 sk., Ärter 5 R:dr för tunnan samt Bränvin 26 sk. 8 r:st kannan, allt banko.

(Malmö Tidn.)

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

I Köpenhamn har innevarande år genom trycket utkommit ett fullständigt Signal-System till bruk för alla Nationers fartyg, så väl dag som natt, blott med de medel, som finnas om bord å hvarje fartyg, utan anskaffande af något nytt; författadt af Levin J. Rhode, Kapiten i Sjö-Staten, Hamn-Kapiten på St. Thomas, Riddare af Dannebrogs-Orden. — Detta ytterst vigtiga och intressanta verk har öfverallt, der det blifvit bekant, väckt en utomordentlig uppmärksamhet, och med full öfvertygelse om dess nytta antagits till efterföljd och begagnande. Bland de svårigheter, som hittills hindrat införandet af ett Universal-språk på sjön, derigenom att alla nationers skeppsförare begagna lika signaler, räknar Författaren i synnerhet den, att de dertill föreslagne Signal-systemer fordrat egna signalerings-medel, som ej finnas på alla fartyg, och hvilket anskaffande alltid förorsakar utgifter. För att aflägsna detta hinder för ett sådant systems allmänna antagande, har Herr Rhode i sitt system blott användt sådana medel, som på hvarje fartyg förefinnas, och som bestå i 1) National-flaggan; 2) hvilken annan flagg eller gös, som helst (t. ex. Quarantäns-flaggan); 3) En Vimpel eller afrifvet långt stycke tyg af hvilken färg som helst, blott att det i snitten afviker från en allmän flagg, och kan föreställa en Vimpel; 4 och 5) två hvita flaggor, eller, i brist deraf, ett par lakan, hvita borddukar, eller ett par skjortor. — Såsom en annan väsentlig orsak, hvarföre ett universal-signalerings-system icke kunnat införas, anser äfven Författaren, att de flere

Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Post-_och_Inrikes_Tidningar_1836-01-23.djvu/1&oldid=380286”