BIHANG till SVERIGES STATS-TIDNING, N:o 39.
Kongl. Maj:ts Nådiga Berättelse till Norriges Rikes Stor-Thing, rörande Rikets tillstånd och förvaltning under mellantiden från det 7:de till det 8:de lagtima Stor-Thinget.
I öfverensstämmelse med Rikets Grundlag, vill Kongl. Maj:t härmedelst i Nåder meddela det nu församlade Stor-Thinget Dess berättelse rörande Rikets tillstånd och förvaltning under loppet af de år, som förflutit sedan Nationens Representanter senast voro församlade.
Vid Norriges Universitet, som framgent fortfar att verka till sitt föremål, äro 4 Lektorer utnämda till Professorer, och en juridisk Lektor tillförordnad att såsom Professor tjenstgöra i juridiska Fakulteten och Collegium Academicum. Den ad interim anställde 3:dje Läraren vid theologiska Fakulteten har blifvit utnämd till Lektor, hvaremot Fakulteten lidit en förlust genom andre Professorns död. I öfverensstämmelse med författningen för Universitetet, har en Qvæstor dervid blifvit anställd. Undervisningsverkets undsättningsfond har satt Regeringen i tillfälle att upprätta en läroanstalt för Theologers praktiska bildning, hvilken, så vidt omständigheterna det tillåtit, varit i verksamhet. Universitetets vetenskapliga samlingar äro vidmakthållna och ökade i mån af tillgångarne, och ämnar Kongl. Maj:t för Stor-Thinget föreslå att till Universitetet, utan ersättning, öfverlemna åtskilliga uti Egers Pastorat år 1834 fundna särdeles sällsynta forntidslemningar af högt intresse.
Till Mynt-Kabinettets förmån har dess föreståndare företagit en resa till Stockholm och Köpenhamn, med stipendium af Kabinettets årliga anslag.
Astronomiska Observatorium är nu aldeles färdigt, men den påräknade summan har, i anseende till inträffade oförutsedda omständigheter, icke varit alldeles tillräcklig.
Fördelningen emellan de båda Rikena af de i Kongl. Maj:ts föregående Nådigste Berättelser omnämda, från Konungariket Bäyern erhållna vigtiga samlingar af Archivalier, är nu fulländad genom en till detta ändamål Nådigst förordnad Kommission.
Rörande dispositionen af den gården Töjen tillhöriga jord, som icke användes till botaniska trädgården eller den ekonomiska anläggningen, har Kongl. Maj:t meddelat nya föreskrifter, hvarigenom Universitetets Lärare komma i tillfälle att erhålla jord till odling, och såmedelst är ett af ändamålen för ofvannämde gårds förärande till Universitetet befrämjadt.
Den vid Universitetet studerande ungdomen förtjenar framgent vitsord för ett hedrande uppförande, och dess anlal fortfar att ökas, så att icke allenast ingen brist på kandidater äger rum uti någon lärdomsgren, utan äfven, att all anledning är att antaga, det den ökade konkurrensen successivt skall bidraga till grundligare studier vid sjelfva Universitetet och en mera allmänt utbredd vetenskaplighet.
Det af 7:de lagtima Stor-Thinget beviljade stipendiet till utrikes resor, stort 700 Sp:dr årligen, har varit begagnadt af en juridisk Kandidat, som, eller fulländad resa, blifvit anställd såsom Lektor vid Universitetet, och af 2:ne Universitets-lärare, nemligen en Lektor i medicin och en Professor i mineralogi.
Nödiga förberedande föreskrifter för utgifvandet af de gamla Norrska lagarne, hvartill af 6:te lagtima Stor-Thinget fond blifvit beviljad, äro aflåtna, och dertill utvalde personer äro afsände till Sverige och Danmark, för att i dervarande Bibliotheker och Archiver taga afskrifter.
Kathedral-skolorna hafva, ehuru otillräckligheten af de dertill förhanden varande medel icke tillåtit införandet af åtskilliga väsentliga och önskvärda ändringar, dock med framgång verkat för deras ändamål; organisationen af folk-skolorna har utvecklat sig, så vidt omständigheterna det tillåtit, och ett icke obetydligt antal undsättningar hafva i detta ändamål ägt rum, oaktadt undervisningsverkets undsättningsfonds tillgångar påbjuda sparsamhet vid deras beviljande. Den genom lagen rörande folk-skolorna påbjudna planen för undervisningen i skolorna, jemte instruktionen för lärarne, äro utfärdade och fördelade öfver hela riket. I Askers Pastorat är en läroanstalt inrättad för danandet af blifvande kyrkosångare och lärare vid folkskolorne, till en början på prof, och ämnar Kongl. Maj:t, i den mån undervisningsverkets tillgångar det medgifva, vidtaga mera omfattande åtgärder i detta afseende, än man hittills ansett lämpligt, då till dylika instituters första anläggande efter en någorlunda fullständig plan, icke allenast erfordras betydliga utbetalningar i ett för allt, utan också årliga bidrag till deras vidmakthållande. Realisationen af de beneficierade godsen fortfar att hafva framgång, och beloppet af köpesummorna för försåldt, det andliga ståndet tillhörigt jordagods, uppgick vid 1835 års slut till något öfver 750,000 Sp:dr, jemte en årlig indelt ränta af något öfver 1000 tunnor Råg. Man har varit i tillfälle icke endast att återbetala resten af Undervisningsverkets skuld till Statskassan, utan också de 5000 Sp:dr, hvilka, enligt sista Stor-Thingets beslut, det ålåg fonden att återbetala till Statskassan, för utbetalningar som till förmån för Kathedralskolorna blifvit gjorda, utöfver hvad Budgetten medgaf. Mot ordinarie ränta (4 proc.) äro af fonden under loppet af åren 1833, 1834 och 1835 utlånte till jordbrukare omkring 160,000 Sp:dr, och emot årlig indelt ränta, omkring 71,000 Sp:dr.
Konstskolan i Christiania och Institutet för Döfstumma i Trondhjem fortsätta såsom hittills deras verksamhet; ett nytt reglemente är utfärdadt för Konstskolan.
Till införandet af en bättre smak och ändamålsenligare inredning af nya Prestgårdar på landet, är en samling af ritningar till vägledning i detta afseende, åtföljda af beskrifningar utaf sakkunnige män, fördelad ibland Rikets Presterskap.
Enligt 7:de lagtima Stor-Thingets beslut, har det varit uppdragit åt en Kommission att undersöka ändamålsenligheten af en Polytecknisk Läroanstalts inrättande nu eller för framtiden. Resultatet af Kommissionens undersökningar skall i sinom tid blifva Stor-Thinget meddeladt.
Förslaget till en lag rörande fattigvården, redan omnämnd i Kongl. Maj:ts Nådigste berättelse till 7:de lagtima Stor-Thinget, har ånyo varit öfverlemnadt till en Kommissions undersökning, med afseende å de i anledning deraf inkomna betänkanden.
Den Kommission, som varit utnämd för att afgifva förslag till reglerande af betalningen för andliga tillfälliga göromål, har slutat sina undersökningar.
Helsotillståndet har i allmänhet varit godt, hvilket det betydliga årliga öfverskottet af födde synes bekräfta, oaktadt koppsmittor varit allmänna öfver nästan hela Riket, och den elakartade Choleran bortryckt ett icke obetydligt antal menniskor. Denna hastigt dödande sjukdom visade sig första gången här i Riket om hösten 1832, utbröt ånyo i Drammen mot slutet af September 1833, spridde sig till flera ställen i Budskeruds, Jarlsbergs och Laurvigs Amter, äfvensom till Moss och Dröbak. I nästpåföljande Oktober månad visade sjukdomen sig i Christiania, hvarest den utbredde sig hastigt och rasade våldsamt. Om hösten 1834 utbröt sjukdomen i Frederiksstad, Frederikshald, Moss och på flera ställen såväl i Smålehnenes Amt, som å Vestlandet. Enligt inkomna berättelser, uppgår antalet af de personer, hvilka blefvo offer för denna sjukdom under loppet af dessa 2:ne år, till 1806. En Provisorisk Anordning af den 25 September 1833 innehåller de föreskrifter Kongl. Maj:t i anledning af ofvannämde sjukdom funnit lämpligt påbjuda. År 1835 har intet spår till sjukdomen visat sig i Riket.
Då de nu gällande Medicinallagarna äro dels ofullständiga och icke motsvarande tidens fordringar, dels införlifvade med andra delar af lagstiftningen, har Kongl. Maj:t anordnat en Kommission, för att utarbeta och afgifva förslag till en ny och förbättrad lag rörande Medicinalinrättningarna.
Sedan motiverne varit utarbetade till det af Lag-Kommissionen författade förslaget till en Brottmålslag, och, enligt förra Stor-Thingets derom yttrade underdåniga önskan, Kongl. Maj:t Nådigst anbefallt andra åtgärders vidtagande i ändamål att tillvägabringa en granskning af detta lagarbete, har detta vigtiga lagstiftningsverk åter kommit under öfverläggning, på sätt Stor-Thinget derom skall blifva underrättadt. Utarbetandet af Allmänna Process-Lagen har, under de 3:ne sistförflutna åren, betydligen framskridit, men den kan icke nu blifva Stor-Thinget förelagd, i anseende dertill att utarbetandet af motiverne till Brottmålslagen och öfrige dermed gemenskap ägande arbeten lagt hinder i vägen för Processlagens bearbetande.
Men sedan dessa hinder numera äro undanröjde, fortsättes arbetet med skyndsamhet, och torde således innan nästa Stor-Thing blifva fulländat och afgifvet till förberedande granskning. Något tillfälle att tillvägabringa en ändamålsenlig revision af förslaget till de arbeten som tillhöra Civil-lagstiftningen, har ännu icke erbjudit sig; men likasom Process-lagstiftningens utarbetande af Lag-kommissionen, i förening med den man, åt hvilken Civil-lagstiftningens förberedande är uppdraget, till en del synes uppfylla det ändamål, som med en dylik revision åsyftas, så hyser Kongl. Maj:t det hopp, att den tidpunkt icke är aflägsen, då omständigheterne skola tillåta organiserandet af en fullständig revision, äfven af de öfrige till denna lagstiftningsgren hörande arbeten. Af desse är, bland annat, ett utkast till en ny kredit-lag utarbetadt; men tiden har icke medgifvit, att med uppmärksamhet granska detta vigtiga och i så många borgerliga förhållanden ingripande lagutkast, hvarföre Kongl. Maj:t ansedt Sig böra afslå från Sin önskan, att göra nya Kredit-lagen till föremål för närvarande Stor-Things öfverläggningar. Den förnyade revisionen af Kriminal-lagen och andra omständigheter, hafva varit orsak dertill, att Nådiga föreskrifter rörande författandet af utkastet till en ny Militär-lagstiftning först nyligen kunnat meddelas; Kongl. Maj:t hyser emellertid den förhoppning, att detta arbete, tillräckligen bearbetat, skall kunna föreläggas nästa Stor-Thing.
För att påskynda afgörandet af det till Aggershus Stifts-Öfverrätt inkommande betydliga antal af mål, har Kongl. Maj:t funnit nödigt, att ad interim tillförordna en 3:dje Assessor uti denna Rätt. Huruledes bör förhållas med detta för Lagsskippningen vigtiga ärende, skall Kongl. Maj:t låta komma under Stor-Thingets närmare pröfning.
Sedan alla nödiga förberedande åtgärder blifvit vidtagne, är Lagen rörande mått, mål och vigt af den 28:de Juli 1824, genom Kongl. Kungörelse af 1:sta Juli 1834 utfärdad, i öfverensstämmelse med 25 §. af Lagen, och anbefalld till efterättelse från början af förflutne året. Den fullständiga regleringen af mått, mål och vigt är således, till borgerliga samhällets betryggande, fulländad. Likasom Kongl. Maj:t i allmänhet riktadt Dess uppmärksamhet, på Straff- och Korrektions-inrättningarnes förbättring, så vidt de inskränkta tillgångarne det medgifvit, medelst tillvägabringande af rymligare och ändamålsenligare lokaler, i afsigt att skärpa och lätta bevakningen, och isynnerhet för att utvidga arbetsdriften, så har Kongl. Maj:t, i och för sistnämnde ändamål, samt med afseende på en möjlig nedsättning af Stats-kassans årliga bidras till Straff- och Korrektionsanstalterne, ansett det vara af vigt, att en del af de machiner, som tillhört den vid Kongsberg nedlagda Klädes-fabriken, finge aflemnas till Rikets Korrektions-inrättningar, i hvilket ändamål Nådig proposition blifver Stor-Thinget förelagd.
Det är för Hans Maj:t tillfredsställande, att kunna meddela Stor-Thinget den underrättelse, att vägen mellan Trondhjems Stift och Jemtland nu är fullbordad och öfverlemnad till fortsatt vidmakthållande. Denna väg, anlagd i ett af berg och dalar genomskuret landskap, erbjuder den resande all möjlig bekvämlighet, och visar ett bland Nordens största och lyckligast utförda arbeten.
Hans Maj:t hyser den säkra förhoppning, att de, genom denna kommunikationsväg, emellan Rikenas nordliga delar, vunna betydliga och allmänt erkända fördelar, skola gifva riklig ersättning för de till detta ändamål använda utgifter, hvilka, fördelade på 16 år, hafva kunnat åstadkommas, utan att Statens öfriga oundgängliga utgifter derföre behöft åsidosättas. Hans Maj:t ärnar, i och för denna angelägenhet, låta förelägga Stor-Thinget ett Nådigt meddelande.
Kongl. Maj:t har fästat synnerlig uppmärksamhet på väganläggningarne och dessas underhållande inom Christiansands Stift, hvilka från äldre tider varit med mindre framgång befrämjade, i anseende till de för detta ändamål anvisade medels otillräcklighet. Med tillhjelp af de medel Lagen rörande vägväsendet af den 28 Juli 1824, §. 2, Lit. A. antyder, är den i Lister och Mandals Amt belägne del af Stavangerska Lands och Postvägen fullkomligt upparbetad ända till Feddebroe; rörande, åter, denna vägs fortsättande härifrån till Flekkefjord, har Hans Maj:t utgifvit en Nådig förordning. Lika så äro, i och för denna vägstsuträckning och anläggning till och igenom en del af Stavangers Amt, förberedande undersöknigar vidtagne, på hvilkas resultater den i detta afseende meddelande Nådiga föreskrift skall grundas. För att lätta kommunikationen emellan den icke obetydliga lastageplatsen Fahrsund och det inre af landet, har Hans Maj:t beviljat anläggandet af en landsväg från Gröndokken i Lyngdal till den så kallade Spindsodden snedt emot Fahrsund, till hvilket företags bedrifvande Hans Maj:t ansedt Amtets Väg-kassa böra, genom förskott från Stats-kassan, understödjas, emot ersättning dels af nämnde Väg-kassa, dels på sätt uti Lagen angående vägväsendet finnes föreskrifvet. Till befrämjande af Stifts-Staden Christiansands uppkomst, har man ansett såsom ett af de verksammaste medlen till detta ändamåls vinnande, att förskaffa denna Stad ett hittills saknat, tillräckligt och väl försedt såkalladt uppland. Förnyade undersökningar äro med anledning häraf anbefallde, för att bestämma sträckningen af en ny Landsväg, hvarigenom denna Stapel-Stad komme i förbindelse med den såkallade Sætersdalen. Denna väganläggnig har varit föremål för Hans Maj:ts särdeles Nådiga omsorg.
Att tillvägabringa en lättare och hastigare kommunikation emellan någre delar af Aggershus Stift och Trondhjem, genom en landsvägs anläggande från Nebye i Tönsett genom Qvikene till Renneboe, har i längre tid varit föremål för en allmän önskan; sedan de rörande denna väganläggning anställde undersökningar blifvit slutade, är den underställd Kongl. Maj:ts Nådigste afgörande.
Med undantag af sistförflutne års Höskörd, hvilken uti en betydlig del af Riket utföll ofördelaktigt, har Höstskörden under de 3:ne sednare åren i allmänhet varit tillfredsställande.
Fisket har i allmänhet utfallit fördelaktigt; i synnerhet har Sillfisket år 1833 och 1834, samt Torskfisket sistförflutne år gifvit önskad fångst.
Kongsbergs Silfververk har under de sistförflutne 3:ne åren gifvit betydliga qvantiteter Silfver; för år 1833 uppgick afkastningen till omkring 47,400 Mark, samt för år 1834 till 31,100 Mark, och för år 1835 kommer den troligen att uppgå till 20,000 Mark, eller inalles omkring 98,500 Mark fint Silfver. — Utsigterne till en fortfarande fördelaktig afkastning äro lofvande. En Kommité, sammansatt af sakkunnige män, har, på grund af det senaste Stor-Thingets derom gjorde anhållan, blifvit nedsatt, för att företaga undersökningar rörande Silfververket och föreslå en Plan för verkets fortfarande drift. Resultaterne af denna Kommités arbete skola blifva Stor-Thinget meddelade.
Åkerbruks-Seminariet på egendomen Sun i Jarlsbergs fögderi, fortfar att fördelaktigt medverka till åkerbrukets framgång; detta Seminarium besökes af flere personer från Rikets särskildta delar.
Realisationen af Statens Jordagods fortsättes. De derföre inflytande medel, hafva, likmätigt Lagen af den 20 Augusti 1821 §. 50, blifvit till större delen använde såsom låneunderstöd åt Embetsmän, till dessas boställens uppbyggande och iståndsättande; eller ock såsom lån åt driftige behöfvande landtmän.
