258 | Jule Högtijds | Psalmer. | 259 |
Koral nr 132
[visa]
[redigera]
[historik]
[rensa sidcachen]
1. AF Himmels högd jagh kommen är/
Godt bodskap jagh til eder bär/
Stoor frögd i skolen höra fåå/
Thet eder bör grant achta på/
2. Ett barn är födt på thenna dagh/
Alt efter Gudz nådh och behag/
Vthaf en Jungfru reen och skär:
Christus Gudz Son thet barnet är.
3. Ehr högsta tröst thet wara skal:
Af synd och nödh thet hielper all:
Thet är then rätte Frälserman/
Wäl then som ther på lita kan.
4. Thet förer medh sigh salighet/
Then Gudh sielf hafwer them beredt/
Som skola vthi Himmels högd
Gudz Rijke fåå medh ewig frögd.
5. Så märcker nu thet tekn rätt/
J krubbo nedh vppå höö slätt
Finnen i thetta barnet lagdt/
Som hela werlden haar i macht.
6. Ty låt oss alla wara gladh;
Och medh the Herdar gåå åstad/
At see hwad Gudh haar oss beskärdt/
Och medh sin enda Son förährt.
7. Sij! mitt hierta/ hwad ligger ther
J krubbo nedh/ märck hwad thet är:
Thet är JEsus sann Gudh och Mann/
Eij större vnder spörjas kan.
8. War wälkommen min HErre kär/
En gäst tu när oss worden är/
J fattigdom för wåra skuld
Kom Gudh/ som är oss worden huld.
9. Jngen therföre fulltacka kan/
At tu Gudh äst oss worden Man:
Förnedrat hafwer tu tigh så/
At tu lågst nedh på höö och strå.
10. Wore werlden fast störr' ännu/
Beprydd medh guld och pärleskrud/
Så wore hon doch mycket kleen/
At wara tigh en sång alleen.
11. För silke och för sammetz drächt/
På höö och strå tu ligger slätt:
Thet är then Konungzlig pracht tu föör:
Alt oss til godo tu thet giör.
12. Ther medh tu oss thet lära wil/
At werldzlig macht och pracht ther til/
För tigh eij salig giöra kan:
Ther på förtröste ingen man.
13. Ach hör migh HErre JEsu Christ!
Giör tigh en säng uthi mitt bröst/
6. Ty | Kk 3 | Uthi |