hans Rijke må til oss komma. Och at han styrcker och behåller oss fasta i sitt Ord och i trone in til ändan. Thet är hans gode och behaglige wilje.
Wårt dageliga brödh gif oss i dagh.
Gudh gifwer ock wäl vtan wåra böön dageligit brödh allom menniskiom/ (jämwäl them ondom) Men wij bedie i thenna böön/ at han wille låta oss thet förståå/ och medh tacksäijelse vndfåå wårt dageliga brödh.
Alt thet som kropsens vppehälle och nödtorft tilhörer: såsom äta/ dricka/ kläder; huus och heem/ åker/ boskap och bohagh/ godz och penningar; from hustro/ from barn/ fromt tienstefolck; goda och trogna Öfwerhet/ godt regemente; godh tienlig wäderlek/ frijd/ helbregda; tucht och ähra; goda wänner/ trogna grannar/ och meer sådant.
Och förlåt oss wåra skulder/ såsom ock wij förlåte them oss skyldige äro.
Wij bedie i thesso böön/ at wår himmelske Fader icke wil see til wåra synder/ och för theras skuld förwägra oss wåra böön. Ty wij äre icke wärde thet wij ombedie; hafwe thet icke heller förskyllat. Vtan at han wille oss thet altsammans gifwa vthaf sine nådh. Ty wij synde i mångahanda måtto dageliga; och förtjene intet annat än straff. Så wilje wij ther emot ock förlåta vtaf hiertat; och gierna giöra them godt/ som oss emot bryta.
Och inled oss icke i frestelsen.
Gudh frestar ingen/ men wij bedie i thenna böön/ at Gudh wille beskydda och bewara oss/ at Diefwulen/ werlden och wårt egit kött icke må bedraga och förföra oss i wantro/ förtwifielse/ och i andra swåra synder och laster. Och om wij ther medh försökte warda/ at wij doch på sidstone winna måge/ och behålla segren.
Vtan fräls oss ifrå ondo.
Wij bedie i thenna böön/ såsom vthi een summa/ at wår himmelske Fader oss förlossar ifrån alt ondt/ både til kropp och siäl/ godz/ heder och ähra/ [et]c. Och på sidstone när stunden är kommen/ giwer oss een salig ändalycht/ och nådeliga tager oss vthaf thenna sorgedahl til sigh i Himmelen.
Amen.
At jagh skal wara wiss vppå/ at sådana böner äro wårom himmelske Fader tacknemliga/ och af honom hörda. Ty han hafwer sielf budit oss så bedia/ och vthlåfwat/ at han oss höra wil. Amen/ Amen/ thet är: Ja/ Ja/ thet skal altså skee.
IV.
Thet H. Dopsens Sacrament.
Döpelsen är icke blotta watn allena: vtan är watn författat i Gudz Budh/ och förbundet medh Gudz Ord.
Thet wår HErre Christus säger Matthei i thet yttersta Capitel: Går vth i hela werldene/ och lärer alla Hedningar/ och döper them i Namn Faders och Sons/ och thens Helge Andes.
Döpelsen hafwer medh sigh och werkar syndernas förlåtelse: frälsar ifrån döden och Diefwulen; och gifwer ewinnerlig salighet allom them som troo thet/ som Gudz ord och löfte lyda.
Thet wår HErre Christus säger Marci i thet yttersta Capitel: Then ther troor och warder döpt/ han skal warda salig; men then ther icke troor/ han skal warda fördömd.
Watn giör thet wisserliga icke; vtan gudz Ord som är medh och när watnet/ och troon som sådana Gudz Ord i watnena troor; och sigh ther på förlåter. Ty vtan Gudz Ord är watn icke annat än watn/ och är ingen döpelse. Men medh Gudz Ord är thet een Döpelse/ thet är/ ett nådefullt lifsens watn/ och nya födelsens badh i then Helga Anda. Såsom S. Paulus säger til Titum i thet 3 Capitel.
Efter sina barmhertighet giorde han oss saliga genom then nya födelsens badh/ och thens Helge Andes förnyelse; hwilken han
