Anm. Wid öfningen af interwallerna är i synnerhet af högsta wigt, att swaren distinct åskådas å taflan. Förminskade quinten finnes det icke utmärkt, men kan af läraren ur någon skala uppwisas t. ex. + 4 8 i Lydiska skalan.
72. Hwilket rum innehar en ren prim å skoltaflan? Första rummet.
73. Hwilket rum innehar en öfwerstigande prim? Rummet näst intill, eller andra rummet.
74. Hwilket rum innehar en liten secund? Andra rummet.
75. Hwilket rum innehar en stor secund? Tredje rummet, och har således ett mellanrum.
76. Hwilket rum innehar en liten terz? Fjerde rummet och har således twå mellanrum.
77. Hwilket rum innehar en stor terz? Fjerde rummet, och har således tre mellanrum.
78. Hwilket rum innehar en ren quart? Sjette rummet, och har således fyra mellanrum.
79. Hwilket rum innehar en öfwerstigande quart? Sjunde rummet, och har således fem mellanrum.
80. Hwilket rum innehar en förminskad quint? Sjunde rummet, och har således fem mellanrum.
81. När rummen äro desamma, hwar skiljer då en förminskad quint från en öfwerstigande quart? Förminskad quint är i räkningen af interwallernas nummer alltid en femte, och öfwerstigande quart en fjerde.
82. Hwilket rum innehar en ren quint? Åttonde rummet, och har således sex mellanrum.
83. Hwilken är orsaken till detta afstånd, å skoltaflan, interwallerna emellan? Dess indelning i halfwa toner.
84. Hwad är första tonen i hwar och en skala, betracktad som interwall? En ren prim.
Anm. Såsom sjelfständig utgångspunct och begynnelseton, till hwilken alla andra skalans toner hänföras.
85. Hwilken interwall är andra tonen i Doriska Tonarten? En stor secund. 86. Än tredje tonen? En liten terz. 87. Fjerde tonen? En ren quart. 88. Femte tonen? En ren quint. 89. Sjette tonen? En stor sext. 90. Sjunde tonen? En liten septima.
91. Hwilken interwall är andra tonen i Frygiska Tonarten? En liten secund. 92. Än tredje tonen? En
