ledning än sin egen naturliga vilja, efter eget behag få sluka hvad slags njutningsmedel som helst, och man skall snart se hur den dödar sig sjelf. Låt den stora massan af folket, i sina feberdrömmar, fritt få dela portionerna sig emellan; och vi skola snart ha en ny harlekins bödel på benen för att sköta Kockstjensten. Släpp löst en mängd bondmagar på ett väl serveradt bord; och man skall med rysning se de kostligaste rätter otuggade försvinna! Släpp in några hufvuden af dylikt skrot och korn i en ministerkonselj; och få se om perukstockar göra samma nytta som peruker, till hvilka senare man likväl alltid har ett så godt öga! — Nej, min kära Münchhausen, vill man fullkomligt bota en sjuk kropp, bör den genast oinskränkt öfverlemnas till den vise läkarens ensamt rådande vilja. Ju mer denna vilja inskränkes, desto mindre verksamt och helsobringande blir läkemedlet! Se blott litet omkring dig, och du skall finna att Stater med oinskränkt styrelse alltid med koncentrerad kraft gått genom tiden. I dylika åtnöjer sig hopen med hvad en enda vilja finner för godt att göra, arbetar mycket, emedan den ej förslöser tid med att tänka; lyder raskt, i stället för att räsonnera långsamt;
