Hoppa till innehållet

Sida:Quentin Durward 1877.djvu/544

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

502

deras beteende skadade emellertid ganska mycket Carls sak; ty de förbittrade bönderna, som eljest sannolikt förblifvit lugna åskådare af striden, grepo nu för sitt sjelf-försvar till vapen, oroade hans marsch, i det de afskuro smärre ströfcorpser och i hufvudhärens åsyn drogo sig tillbaka till sjelfva staden, sålunda ökande deras antal, som beslutat att med förtviflans mod försvara den samma. Fransmännen deremot, som voro få till antalet och bestodo af landets kärntrupper, slöto sig på konungens befallning omkring sina fanor och iakttogo den strängaste krigstukt; en kontrast, som ökade Carls misstankar och föranledde honom att yttra, att Ludvigs trupper uppförde sig snarare som lütticharnes vänner än Burgunds bundsförvandter.

Slutligen anlände hären, utan att hafva rönt något allvarligt motstånd, till den bördiga Maas-dalen, framför den stora och folkrika staden Lüttich. Slottet Schonwaldt funno de i grund förstördt och erforo, att Wilhelm de la Marck, hvars duglighet endast var af det krigiska slaget, hade kastat in hela sin truppstyrka i staden och beslutat att undvika hvarje sammandrabbning på öppna fältet med det franska och burgundiska kavalleriet. Men de angripande fingo snart lära känna den fara, som alltid måste vara förknippad med anfallet på en stor, om också obefästad stad, i fall invånarne äro sinnade att försvara den till det yttersta.

En del af de burgundiska förtrupperna, som till följd af murarnes raserade utseende inbillat sig utan vidare kunna inmarschera i Lüttich, inträngde i en af förstäderna under ropet: »Burgund! Burgund! Döda! döda! Alltsammans är vårt! Kom ihog Ludvig af Bourbon!» Men då de i oordning framtågade genom de trånga gatorna och till en del äfven spridt sig för att plundra, anföllos de ursinnigt af en talrik skara af invånarne, som framskyndade från staden och gjorde ett ansenligt nederlag ibland dem. De la Marck sjelf begagnade sig äfven af öppningarna i murarne, som tilläto försvararne att rycka ut från olika punkter och, genom att taga olika vägar till den omtvistade förstaden, anfalla de angripande både framifrån, i ryggen och på sidorna, så att dessa, bestörta öfver det häftiga och oförmodade angreppet samt af sina fienders antal, hvilket med hvarje minut tycktes mångdubblas,