Lord Grenvilles bal.
XI.
Lord Grenvilles bal.
Den bal, som brukade givas av dåvarande statssekreteraren för utrikes ärenden — lord Grenville — var årets mest lysande tilldragelse. Ehuru höstsäsongen alldeles nyss tagit sin början, hade envar, som innehade någon ställning, bemödat sig om att vara i London vid denna tid och efter bästa förmåga lysa vid balen i fråga.
Hans kungliga höghet prinsen av Wales hade lovat hedra den med sin närvaro. Han ämnade komma direkte från operan. Lord Grenville själv hade åhört de båda första akterna av »Orfevs», innan han beredde sig att mottaga sina gäster.
Klockan tio — en ovanligt sen timme vid denna tid — voro utrikesdepartementets ståtliga salar, som på ett utsökt sätt dekorerats med exotiska palmer och blommor, överfulla med folk. Ett rum var uteslutande avsett för de dansande, och menuettens spröda, graciösa melodier bildade ett mjukt ackompanjemang till det talrika och lysande sällskapets glada prat och skratt.
I ett mindre rum, beläget mitt emot stora trappan, stod den distingerade värden redo att taga emot de inbjudna. Framstående män, vackra kvinnor, ryktbarheter från varje europeiskt land hade redan defilerat förbi honom, hade växlat med honom de sirliga bugningar och nigningar, som tidevarvets extravaganta smak föreskrev, och hade därpå under animerad konversation dragit sig längre inåt danssalen, salongerna eller rummen, avsedda för kortspel.
Ej långt från lord Grenville, lutad mot ett av spelborden, stod Chauvelin i sin oklanderliga svarta aftondräkt och tog en lugn överblick av den lysande församlingen. Han hade observerat, att sir Percy och lady Blakeney ännu ej anlänt, och hans skarpa, färglösa ögon blickade hastigt mot dörren för varje gång en ny gäst gjorde sitt inträde.
Han stod tämligen ensam; den revolutionära regeringens i
90
