.Voliozwr i lförslu kulmnuren, Nr 102. 15 och eget jordbruk, emedan enligt vär mening endast med dylik organisation undervisning i nötlnoskapsskötsel kan bära sådan frukt, att understöd till tredje lärarinna bör anses fullt motiverat. Man kan förutsätta och hoppas, att med tiden antalet sådana lanthushällsskolor, som vi anse böra i första rummet understödjas, skall växa, och när vi i angivet syfte föreslå ökning av statsanslaget, är det även i syfte att för skolor föranleda övergång till dessa bättre former. Att, på sätt gällande reglemente föreskriver, sörja för bostad med bränsle för tredje lärarinnan kan efter vår mening överlåtas åt skolstyrelserna. Att anskaffa jordbruk och ladugård med inventarier bör tillkomma ortens landsting, hushållningssällskap och andra intressenter. De skulle lättare kunna underkasta sig engångsutgifter för anskaffande av jordbruk och ladugård med tillhörande inventarier, om deras bidrag ej behövde i samma utsträckning som nu tagas i anspråk för löpande utgifter. För ändamålet behövs icke några större ladugårdar: det kan räcka med 4-6 kor och ett jordbruk på 5-10 hektar. Enallmän uppfattning, som understrykes av sakkunnige och som vi fullt ut dela, är, att lantmannaskolor och lanthushållsskolor för att fylla sitt ändamål böra organiseras som självständiga anstalter utan närmare förbindelser vare sig sinsemellan eller med folkhögskolor. Utom av andra skäl motiveras en dylik uppfattning även därav, att bildningssökande i vårt land ha en beklaglig benägenhet att till egen skada föredraga undervisning i bokliga ämnen framför undervisning i praktiskt arbete, vilket gärna medför att av två sammankopplade läroanstalter den mera praktiskt betonade kommer till korta vid konkurrensen om elever. Det erbjuder också stora svårigheter att vid sammankoppling i fråga om lokaler, materiel och lärarekrafter rättvist fördela kostnaderna mellan de olika anstalterna. En sammankoppling med folkhögskolorna är så mycket mindre lämplig, som folkhögskolor och lanthushållsskolor lyda under olika överstyrelser och ha sina statsanslag under olika huvudtitlar i riksstaten. I nu gällande kungörelse om understöd till lanthushållsskolor fordras bl. a., att "inom orten tillskjutes ett belopp, som med inberäknande av elevavgifter uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet till kursen överstiger grundanslageh; det betyder, att för två längre kurser med statsunderstöd å sammanlagt 8 100 kr. ortsbidrag måste uppgå till minst 3 600 kr. (d. v. s. 8 100- 4 500). Om statsanslaget efter vårt yrkande höjes, för att en tredje lärarinna skall kunna anställas, torde nuvarande ordning, att mot visst statsunderstöd kräves visst ortsbidrag, i princip böra bibehållas, och det så att statsunderstöd och ortsbidrag komma till varandra i ungefär samma förhållande, som nu är föreskrivet. Detta kan lämpligen ske så, att i nuvarande kungörelse den 15 dec. 1919 om "statsunderstöd till lanthushållsskolon: 854, § 1 införes ett nytt moment 3 av följande innehåll: "för två längre kurser under läsåret vid fristående skola med egen ladugård och eget jordbruk, samt med utom föreståndarinna två fast anställda lärarinnor 9 800 kr., varav
