Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36. 9 KN181- Mßizt riksdagen, bland annat, att för beredande av understöd åt fiskare anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 750.000 kronor, samt framlade till riksdagens hörande förslag till kungörelse angående anslagets handhavande. Detta förslag innehöll bland villk°1'°n föl' statsbidrag i 4 § sista punkten den bestämmelsen, att Kungl. Maj:t, då särskilda skäl därtill föranlede, kunde undantagsvis befria kommun från eljest utgående bidragsskyldighet. I samband med propositionen väcktes inom riksdagen två likalydande motioner, l: 362 och II: 639. vari hemställdes, utom annat, att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring av förslaget till kungörelse, att hela understödsbeloppet skulle utgå av statsmedel. Jordbruksutskottet, som behandlade ärendet, yttrade i sitt utlåtande, nr 90, i anslutning härtill huvudsakligen följande: "Utskottet finner övervägande skäl tala för att icke göra understödsverksamheten rent statlig. Dess handhavande skulle i sådant fall näppeligen kunna anförtros kommunerna, vilket dock måste anses önskvärt för uppnående av en verklig behovsprövning. Enligt utskottets åsikt föreligga icke heller tillräckliga skäl för att befria ekonomiskt bärkraftiga kommuner från skyldighet att bidraga med ett efter kommunens ekonomiska ställning avpassat belopp. Befriades alla kommuner från bidragsskyldighet, skulle också tillgången på medel till understödsverksamheten avsevärt minskas. Utskottet kan därför icke tillstyrka motionerna men finner dock de däri framhållna synpunkterna förtjäna visst beaktande. Det framstår nämligen för utskottet som angeläget, att behövande fiskare i kommuner med svag ekonomisk ställning erhålla hjälp, även om, såsom motionärerna antytt, befrielse från bidragsskyldighet därigenom möjligen skulle komma att meddelas i större omfattning än i propositionen förutsatts. De av utskottet nu framhållna synpunkterna torde kunna komma till uttryck i den utarbetade kungörelsen genom att ur 4 §:s sista punkt utesluta ordet 'undantagsvisi Givetvis förutsätter utskottet härvid, att befrielse från bidragsskyldighet i allt fall icke äger rum annat än efter föregående noggrann prövning från Kungl. Maj:ts sida." Vid frågans behandling i riksdagen godkändes utskottets utlåtande. Utskottet har inhåimtat, att av ifrågavarande anslag inom den närmaste framtiden högst 150,000 kronor beräknas vara disponerade. Enligt vad utskottet vidare erfarit, har Kungl. Maj:t vid tillämpning av 4 § förevarande kungörelse så förfarit, att såsom villkor för erhållande av statsbidrag för sådana kommuner, vilkas kommunala utdebitering befinnes vara normal och vilkas invånarantal icke är särskilt lågt, uppställts, att kommunen själv till understödet bidrager med 25 procent av dess belopp. En kommun med kommunal utdebitering av 16 kronor 38 öre har nödgats bidraga med 20 procent, och i ett fall, där utdebiteringen var 20 kronor, fick kommunen bidraga med 5 procent. Endast en gång har Kungl. Maj:t helt befriat kommun från att själv lämna bidrag. Utdebiteringen i sistnämnda kommun utgjorde 30 kronor 20 öre. Det torde. såsom motionärerna framhållit, hava inträffat, att komUhbfid.
