12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 69. delar av landet underordnades skogsvárdslagen. Emellertid synes, på skäl som generaldirektören Berglöf anfört, en nyreglering rörande skogsvården av fastigheterna under stadgad àborätt icke böra komma till stånd, förrän en närmare utredning rörande förutsättningarna härför verkställts. En dylik utredning, omfattande samtliga fastigheter under stadgad åborätt i riket, bör därför ske. Intill dess utredningen slutförts och de därvid vunna resultaten hunnit bliva föremål för omprövning, synes någon rubbning icke böra vidtagas i nu rådande förhållanden beträffande ifrågavarande fastigheter i förevarande hänseende. Vad angår inom de sex norra länen belägna kronohemman och krononybyggen under stadgad åborätt torde sålunda lappmarkslagen tillsvidare böra där fortfarande tillämpas" - . Jordbruksutskottet vid 1932 års riksdag yttrade i utlåtande, nr 72, som sedermera godkändes av riksdagen, att utskottet funne riktigt, att, på sätt föreslagits, i avbidan på den av departementschefen bebåda/de utredningen rörande kronohemman och krononybyggen under stadgad àborätt, någon ändring i de för skogarna å. dessa fastigheter gällande bestämmelserna icke tills vidare företoges. Av utskottet infordrade yttranden. - Kammarkollegium har i sitt yttrande över motionen avstyrkt den av motionärerna ifrågasatta lagändringen, om vilken kollegiet anfört, bland annat, följande: "Denna skulle medföra, att innehavarna av kronofastigheter inom de sex nordligaste länen skulle med avseende å. rätten till skogen å fastigheterna komma i en väsentligt bättre ställning än kronoåborna i den övriga delen av landet, där föreskrifterna i 1894 års skogsordning gälla. En dylik skillnad emellan kronoáborna i olika delar av landet synes knappast berättigad. Frågan om ábornas ställning såväl i nu förevarande som andra avseenden synes böra lösas i ett sammanhang för dem alla, därvid bör eftersträvas deras jämställande med ägarna av skattejord. På enklaste sätt sker detta genom skatteköp av fastigheterna respektive dessas omförande till skatte. För påskyndande härav påbörjade kammarkollegiet på sin tid utredning i ämnet. Denna måste emellertid, innan densamma hunnit längre fullföljas, avbrytas på grund av den inskränkning i ärnbetsverkets personal, som föranleddes av statsmakternas beslut år 1933 rörande viss omläggning i ämbetsverket. För de begränsade trakter, som blevo föremål för kollegiets ingripande, medförde utredningen att ett icke obetydligt antal fastigheter skatteköpts eller skatteomförts. Av större betydelse är emellertid den kraftiga stegring i antalet skatteköp och skatteomföringar som, oavsett sagda utredning, ägt rum inom de norrländska länen. - - - Ett fortgående på denna väg lärer medföra, att föreliggande fråga om ordningen för skogens tillgodogiirande kommer att snart lösas av sig själv. För medverkan härtill och för att samtidigt bidraga till ett slutförande av frågan om borttagande av den särställning, åbofastigheterna såväl i de norra provinserna som i riket i övrigt intaga ej blott vad angår rätten för innehavarna att förfoga över skogen utan även i andra avse
