Jordbruksutskotlets utlåtande Nr 71. 3 kommit i ekonomiska svårigheter, skulle nödgas lämna jordbruket. Sålunda har riksdagen för utlämnande av ackordslån och stödlån åt jordbrukare såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1932/1933 15,000,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 10,000,000 kronor samt för budgetåret 1934/1935 S,000,0Û0 kronor. Bestämmelser rörande anslagens användning hava meddelats i i kungörelserna nr 366/1932, 135/1933 och 54/1934. För behandlingen av frågor rörande ackordslán och stödlån har av Kungl. Maj:t tillsatts en för riket gemensam centralnämnd samt för varje hushållningssällskaps verksamhetsområde en lånenämnd. Då det å ena sidan synts uppenbart, att denna stödverksamhet ej bordebliva permanent, men à andra sidan frågan om jordbrukets skuldsättning under rådande krisförhållanden funnits värd särskild uppmärksamhet, har Kungl. Maj:t .den 15 december 1933 bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla fem utredningsmän för att, i enlighet med av departementschefen angivna riktlinjer, verkställa utredning och avgiva förslag rörande formerna för en reglering av jordbrukets kreditförhållanden. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 22 december 1933 såsom utredningsmän ledamoten av riksdagens första kammare, generaltulldirektören N. R. Wohlin, tillika ordförande, verkställande ledamoten i Svenska jordbrukskreditkassan, lantbrukaren N. Adler, assessorn, sedermera hovrättsrådet i Göta hovrätt A. I. Ramfors, tillika sekreterare, bankdirektören N. A. V. Brolén samt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren G. Hj. Svensson. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 juli 1934 tillkallades såsom ytterligare utredningsman verkställande direktören i Svenska bankföreningen, f. d. häradshövdingen Knut Dahlberg. På begäran av Ramfors entledigades denne från och med den 15 september 1934 från uppdragen att vara utredningsman och sekreterare. Utredningsmännen, vilka antagit benämningen jordbrukskreditutredningen, hava hittills avgivit två betänkanden, nämligen dels den 8 oktober 1934 med förslag till förordning angående statens lånefond för sekundärlån mot inteckning i jordegendom, m. m. (st. off. utr. 1934: 37), och dels den 16 november 1934 med förslag till kungörelse om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. (st. ofi. utr. 1934:45). Vad angår det statistiska material, som legat till grund för jordbrukskreditutredningens förslag, må erinras, att den utredning angående jordbrukets skuldsättning, som i anledning av beslut vid 1933 års riksdagigângsatts och till vilken uppgifter insamlats i samband med 1934 års inkomsttaxering, ännu icke blivit slutförd. Emellertid har statistiska centralbyrån verkställt en preliminär bearbetning av det statistiska materialet för delar av vissa områden, vilka ansetts representativa för de olika förhållanden, varunder jordbruket bedrives inom skilda trakter av landet. De områden, vilka sålunda gjorts till föremål för undersökning, äro Östergötlands läns norra skogsbygd, samma läns slättbygd och samma läns södra skogsbygd, Malmöhus läns slättbygd, Skaraborgs läns slättbyggd, Västernorrlands
