Jordbrzlksutskottets utlåtande Nr 71. 5 bedrivande hava upptagits i ett vid betänkandet fogat förslag till förordning i ämnet. Det av jordbrukskreditutredningen framlagda förslaget till förordning i ämnet àsyftar, att långfristiga lån skola kunna beviljas jordbrukare från en för ändamålet bildad statlig fond mot säkerhet av inteckning i jordegendom till högst sjuttiofem procent av egendomens belåningsvärde. Fonden skall förvaltas av riksgiildskontoret. Iànerörelsen skall för statens räkning handhavas av en nämnd med ledande, sammanhällande och övervakande uppgifter. Nämnden, som skall hava sitt säte i Stockholm, utgöres av fem ledamöter, därav två utses av Kungl. Maj:t, som tillika förordnar en av dessa ledamöter till ordförande i nämnden, en, tillika vice ordförande. av fullmäktige i riksgäldskontoret samt vardera en av styrelserna för Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska jordbrukskreditkassan. Utlåningen och vården av utlämnade lån skola under nämndens ledning och tillsyn besörjas av låneförmedlare. Såsom låneförmedlare äger nämnden anlita hypoteksföreningar och centralkassor för jordbrukskredit samt de ytterligare kreditinrättningar, som Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma. I låneförmedlares behandling av fonden rörande ärenden skall deltaga ett av Kungl. Maj:t förordnat ombud för statsverket, mot vars mening lån ej må beviljas. För att såsom lånebiträden bisträcka nämnden eller låneförmedlarna äger nämnden, där så erfordras, anlita jordbrukskassor och sparbanker ävensom av nämnden utsedda kommittéer av två eller tre personer. Iànebiträden, som nyss nämnts, äga icke bevilja lån eller handhava vården av utlämnade lån. Till riksgäldskontoret skall gäldas ränta å de medel, som från fonden tagas i anspråk, enligt räntefot, som fastställes av Kungl. Maj:t efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret. Iån, som beviljas jordbrukare, skola förräntas efter fast vid lånets meddelande bestämd räntefot. Denna skall, där Kungl. Maj:t ej föreskriver annat, vara en halv procent högre än den räntefot, efter vilken ränta skall erläggas till riksgäldskontoret. Av varje års inkomst av lånerörelsen skall, innan räntan till riksgäldskontoret erlägges, dels gäldas om- kostnaderna under året för lånerörelsens bedrivande, dels ock till en för fonden avsedd säkerhetsfond avsättas ett belopp, motsvarande en femtedels procent av de utlämnade lånens sammanlagda kapital. Härutöver skall säkerhetsfonden tillföras vad som av årsinkomsten må återstå, sedan all utestående och vid årets utgång förfallen ränta till riksgäldskontoret blivit erlagd. Den ordning, i vilken inkomsten av lånerörelsen sålunda skall tagas i anspråk, gäller dock ej de första verksamhetsåren. För tiden till utgången av 1938 skall nämligen, i den mån så. erfordras för fullgörande av förräntningsskyldigheten till riksgäldskontoret, någon avsättning till säkerhetsfonden ej äga rum. Sistberörda fond får ej användas i lånerörelsen utan skall av nämnden hållas innestående på räntebärande räkning i riksgäldskontoret eller ock placeras i svenska statens obligationer. Den får vidare endast tagas i anspråk för täckande av kapitalförlust, som drabbat fonden. Vid jordbrukskreditutredningens ifrågavarande betänkande hava fogats särskilda yttranden av herrar Adler, Dahlbergfoch Svensson, vilka i vissa avseenden varit av skiljaktig mening rörande det i betänkandet framlagda förslaget. Av reservanterna har Dahlberg föreslagit, att genomförandet av sekundärkrediternas konvertering skulle helt överlåtas åt Sveriges allmänna hypoteksbank med de till densamma anslutna hypoteksföreningarna.
