12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81. sättnings- och försäljningsfrågorna för skogsägarna blivit de dominerande. De ideella föreningarna visade sig ofta svaga i sammanhållningen, och vidare gjorde sig behovet gällande, att en skogsägareförening måste vara ett ekonomiskt organ och kunna göra affärer. Statsmakterna ha även som bekant uppställt som villkor, att skogsägareföreningarna skola vara organiserade som ekonomiska föreningar för att kunna räknas som producentsammanslutningar vid leveranser av brännved till statliga inrättningar. Till följd härav ha de flesta ideella skogsägareföreningar ombildats till ekonomiska eller ock ha sidoföreningar bildats med uppgift att vara de ideella föreningarnas försäljningsorgan. Enligt uppgift från riksförbundet beräknas alla landets skogsägareföreningar före den 1 juli 1935 vara ekonomiska organ. De nu lämnade uppgifterna rörande skogsägareföreningsrörelsens utveckling visa, att organisationssträvandena haft god vind i seglen och att uppkommande hinder därför låtit sig utan större svårigheter övervinnas. Av allt att döma fortsätter rörelsen att alltjämt utvecklas i snabb takt. Någon stagnation torde ännu icke ha kunnat förmärkas. Icke heller har, efter vad centralrådet känner till, på sistone några särskilda hinder uppstått för organisationsarbetet. På dylik grund synes det därför knappast vara av behovet påkallat att för rörelsens ytterligare utveckling anvisa statsmedel. Centralrådet vill i detta sammanhang erinra om, att skogsvårdsstyrelserna i vissa fall ansett sig böra lämna föreningarna stöd just för det första förberedande organisationsarbetet och för att få rörelsen igångsatt. Flertalet av de skogsvårdsstyrelser, som härför på ena eller andra sättet bidragit, torde emellertid numera ha funnit fortsatt bistånd obehövligt." Centralrådet har vidare erinrat om att skogsägareföreningarna för sin medverkan i arbetet för vedeldningens främjande redan uppburit vissa statsbidrag samt att statsmedel för motsvarande ändamål äskats även för budgetåret 1935/1936. I samband .härmed har centralrådet ytterligare anfört: "För utövande av denna sin ur allmän synpunkt viktiga uppgift kunna skogsägareföreningarna sålunda redan päräkna visst statsunderstöd. Som centralrådet i annat sammanhang gjort gällande kan till viss del deras arbete, utöver strävandena för vedeldningens främjande, bliva till allmänt gagn. Huruvida de härför, då det i allt fall närmast endast gäller att tillgodose och tillvarataga egna intressen, kunna anses förtjänta av statsunderstöd, finner emellertid centralrådet i hög grad tveksamt. Förutsättningar för ett närmare bedömande av denna fråga kunna enligt centralrådets åsikt först anses föreligga, sedan utredning verkställts till klarläggande av ifrågavarande föreningars arbetsuppgifter. Innan så skett och innan ramen för deras verksamhet blivit närmare fixerad, kan centralrådet icke tillstyrka anvisandet av statsmedel för deras allmänna verksamhet. Då det icke heller, som centralrådet ovan påvisat, synes vara behövligt att föreningarna kunna förfoga över statsmedel för organisationsarbetets genomförande, finner sig centralrådet böra avstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna"
