kan, vtan nödgas så folckett att liggie och trengies then ene in opå then annen, i some gorder Otte eller Tije starcke vnge drenger och quinfolck, somestedz mere och somestedz minne, jngen söckier sig andre vtuäger, vtan j så motte liggie och trengies medt huar annen och kliffua hemanen sunder, så att the her nest förmeckte sig huarken bröd eller berning, likuel will ingen lathe löse sigh vtt, eller wijke then annen, Endog att andre vtuäger och tilfälle wäll förhonden wåre, Och til effuentyrs aff mong fattig man, then sig gerne mz ären bärge wille, företagin och försögt, Som är in på skogernne, ther mongestedz finnes gode legligheter till att rödie skogen, och göre gode hemen, Så bliffuer thz them dog lickeuell icke vndt eller effterlatidt, aff the bygdelag, som formene sig wara ägende vdj skogernne, the ther wele egnne vnder sig till Fyre eller Fem miler eller tileffuentyrs mere jn på skogerne, ther the dog huarken rett eller skäll til haffue, Forty att sådana äger, som obygde liggie, höre Gud, oss och Swerigis Crone till, och ingen annan, Szå opå thz att tesse Nordlanden yttermere än som skedt är, byggies och cronones skatt ther egenom forbättredt och förökat bliffua motte, Och fatige men, som nu haffue huarcken huss eller jord, kunne mz tijden komma til besitning, och få yttermere berning än the nu haffue Therföre haffue wij mz wårt Elskelige Rik:ns rådz råd och samtycke så vtöff:r ens waritt och beslutidt, Att alle the fattige män, som kunne och förmåge att vpsökie sig bequäme och leglige bolstädher in på skogerne eller store almenniger, ther the kunne rödie och brenne skogen iffrå sig, och göre oss och Cronone ther sedan like och skäl vtaff, Dhå skall thz stå them frijtt och öpett före vtan huarsmandz gensegn eller förhindring, Ther wij
