»Jag har till och med haft den äran att träffa er syster. Hon är en fint bildad, förtjusande, ung dam. Jag beklagar mycket, att jag en gång varit så häftig mot er. Men det var också ett märkvärdigt fall. Att jag vid det tillfället betraktade er med en viss misstanke i anledning av ert svimningsanfall — har sedan funnit sin förklaring på ett lysande sätt. Jag förstår er harm. Ämnar ni kanske byta om bostad i anledning av er familjs ankomst?»
»Nej, jag har bara kommit hit för att fråga ... jag trodde, att Sametov skulle finnas här.»
»Ja, ni känner ju honom, det har jag hört. Nej, han är inte här ... honom träffar ni inte. Alexander Grigorjevitj ha vi förlorat. Han har tagit avsked och lämnade oss i går ... han har stött sig med alla ... varit mycket ohövlig. Han är en lättsinnig karl, det är hela saken. Vi hade fästat stora förhoppningar vid honom ... men så går det, det ser ni! Där ha vi vår lysande ungdom, landets hopp! Han påstår, att han skall taga någon examen, men det är alltsammans skryt och munväder hela den där examen. Annat är det med er och er vän, Rasumichin. Vetenskapen är er vädjobana. Livets njutningar äro för er så att säga nihil och kunna ej locka er från pliktens väg. Ni är en asket, en munk, en eremit ... Böcker och pennan bakom örat, lärda undersökningar utgöra er livsluft ... I sådana sfärer svävar er ande. Själv har jag ... Har ni någonsin läst Livingstones anteckningar?»
»Nej.»
»Jag har läst dem. Om nihilisterna ha starkt utbrett sig på den sista tiden, så är det ju lätt förklarligt. Vilka tider vi leva i! Men vad er beträffar ... så är ni naturligtvis inte nihilist. Svara uppriktigt!»
»Nej ... det är jag inte.»
»Åh, var riktigt uppriktig, genera er inte för mig, låtsas, som om jag ej fanns till. Tjänsten är en sak för sig, någonting annat är ... ni tror väl, att jag skulle säga vänskapen. Nej, då gissade ni inte rätt. Inte vänskapen, men våra plikter som medborgare och människor, humanitet och kärlek till det högsta väsendet. Om jag också är en offentlig person, en ämbetsman, har jag dock mina plikter som medborgare och människa och måste avlägga räkenskap därför ... Ni talade om Sametov. Ser ni, Sametov är i stånd att ställa till en skandal à la mode française i en tvetydig lokal med champagneglaset i handen ... där har ni er Sametov. Men jag brinner så att säga av mänsklighet, av upphöjda känslor, för övrigt är jag en betydande person, har rang, bekläder ett ämbete, har hustru och barn, uppfyller mina plikter som medborgare och
