Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/121

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner 12 Första kammaren, Nr 153. 97


pande överskottet förverkat och tillfaller hans andel den eller de arbetare som slutfört ackordetf Emellertid har avdelningen fattat ett beslut, som innebär ett korrektiv mot denna bestämmelses tillämpning i det den ålagt medlemmar som slutföra ackord, varpå denna bestämmelse syftar, att dela ackordsöverskottet med dem som tidigare lämnat arbetet. Med åbropande härav och i övrigt vad under ärendets behandling blivit fastställt såsom ostridigt, har nämnden funnit sig böra framhålla, att avdelningens beslut om uteslutning av Per Jonsson icke kan anses grundat på av honom utförd handling, som innebär brott emot gällande avtal. Avdelningens beslut angående uteslutning av Jonsson motiveras med, att Jonsson "lämnat osanna uppgifter för arbetarna om vad styrelsen beslutat, vad gäll-de uppmätning av arbetet på platsen. Vidare hade han vägrat att följa vad styrelsen beslutat i denna fråga." l avdelningens protokoll angives vidare, att mötet beslutat att utesluta Jonsson "för sitt handlingssätt på arbetsplatsen". Sistnämnda motiv torde avse de personliga stridigheter varom förut nämnts, och om vilka muntliga relationer lämnats från båda parterna inför nämnden. Nämnden "väger" parternas yrkanden. Under utredningen har nämnden icke - heter det i utlåtandet vidare - kunnat konstatera, att beträffande vad som i sistnämnda avseende lägges Jonsson till last, denne är den skyldige i sådan grad, att detta kan motivera hans uteslutning och således fällande till ansvar i högre grad än vad avser den å andra sidan, med vilka stridigheterna och osämjan förekommit. Påstående står här mot påstående och skulden till dessa stridigheter torde kunna anses ligga å ömse sidor. En bidragande orsak synes ha varit, att på arbetsplatsen rått ett osedvanligt spänt förhållande på grund av det motsatsförhållande, som uppstått mellan medlemmar av organisationen sedan blockaden vid arbetsplatsen blivit förklarad avtalsstridig och för den skull måst upphävas. Rörande uppgifterna om ifrågavarande stridigheter och att Jonsson lämnat osanna uppgifter till ackordslaget råder alltjämt oklarhet. Tillfredsställande bevisning för avdelningens påstående härutinnan kan icke sägas föreligga i sådan grad, att nämnden därpå kan grunda ett beslut. Däremot är det ostridigt att Jonsson, efter vad det uppgivits, i samråd med ackordslaget vägrat följa avdelningsstyrelsens beslut om* att återbära viss del av det överskott som uppburits för betonggjutningen. Jonsson, som först under senare år anslutit sig till Grov- och fabriksarbetareförbundet genom övergång från S. A. C., har enligt uppgift icke ägt kännedom om det beslut avdelningen nu åberopat rörande fördelning av ackordsöverskott. Jonsson har dessutom uppgivit, att han i förbundets skrivelse funnit stöd för sitt handlingssätt och att han därför icke velat återbetala det ackordsöverskott som inarbetats av arbetslag, som före Jonssons anställning arbetade vid ifrågavarande bygge. Då avdelningens beslut rörande fördelning av uppkommet ackordsöverskott vid ett sådant fall, då en arbetare lämnat arbetsplatsen före arbetets slut, måste anses vara en ordningsfråga avdelningens medlemmar emellan, måste Jonsson anses ha varit "skyldig att i detta avseende iakttaga vad avdelningen tidigare beslutat, och att sedan beslutet blivit för honom känt återbetala den del som utkvitterats för mycket. Nämnden kan emellertid icke betrakta denna Jonssons uraktlåtenhet såsom en så stor förseelse emot organisationen, att skäl därför kan föreligga att utesluta Jonsson ur förbundet. Bihang till riksdagens protokoll 1934. 3 saml. Nr 13.1.