och partipolitisk förföljelse. Ett klarläggande av den svenska
demokratiens svagheter och oarter tolkas som vittnesbörd om "nazistiskas
tänkesätt. En antydan om att medborgarfriheten från intet håll är så
allvarligt hotad som av de socalistiska fackföreningarna avfärdas som
perfid och lögnaktig. Social-Demokratens replik på Nya Dagligt
Allehandas vädjan till de borgerligt tänkande att samlas till energisk
handling för att rädda folkfrihetens sak undan den anryckande och delvis
redan förverkligade fackförenihgsdiktaturen är iådetta hänseende ytterst
karakteristisk. N. D. A. förklaras ha ställt sig i spetsen för en "höger-
folkets massövergång till nazismen. Allt vad vi anfört om
socialdemokratins diktaturssträvanden vore lögn och förtal, avsett som en
förevändning för att få styra upp i Hitlers kölvatten. -
Likväl behöver man sannerligen icke anstränga sig för att finna
belägg för att en socialistdiktatur via fackföreningsrörelsen är på väg att
införas i detta land. Även om man bortser från vad Pariskongressen
beslutat eller icke beslutat - Blaedels bevisföring låter sig härvidlag
icke bortförklaras med oklara kompromissresolutioner - gives det nog
och övernog av bevis på -den saken i den ständigt pågående blockad- och
bojkottrafiken, i fackföreningarnas hänsynslösa nedklubbning särskilt av
de mindre företagarna, vilka numera synas kunna med blockadvapuets
hjälp ostraffat tillfogas hur stor ekonomisk skada som helst i sitt
lovliga näringsfång.
Ett exempel, som med ovanlig klarhet belyser det tillstånd av
frihetsförkvävande förtryck och absolut rättslöshet, vari fackföreningarnas
maktfullkomlighet försatt det svenska samhället, har förövrigt just i
dagarna kommit till offentligheten genom ett domstolsutslag.
Detaljerna i affären äro sådana, att de väl förtjäna ett närmare omnämnande.
Enbättre illustration till vad svenska folket har att vänta under ett
socialdemokratiskt majoritetsregemente kan knappast begäras.
Fyra personer, bröderna Nestor och E. A. Sandgren samt herrar E, S;
Eriksson och F. H. Bergström, samliga utlärda -utövare av bageriyrket
och gemensamt drivande en bageriaffär i Vivstavarv, övertogo i oktober
1930 ett större företag i branschen, firman W/Vienerbageriet i Sundsvall.
För ändamålet bildade de Sandgren & Czo Kommanditbolag, och det för
affärens genomförande erforderliga kapitalet tillsköts helt och hållet av
de fyrauinnehavarna, Då ingen av bolagsmännen kunde tillåta sig lyxen
av en arbetsfri tillvaro, meddelades vederbörande fackförening, Svenska
livsmedelsarbetarförbundets avd. 8 i Sundsvall, att samtliga i den nya
firman intresserade bolagsmän komme att i fortsättningen arbeta i
rörelsen. Den arbetskraft, som därutöver bleve erforderlig, anhöll firman
att på vanligt sätt få sig tilldelad genom nämnda fackförenings
försorg. " - -
Detta lojala tillvägagångsätt passade för ingen del fackföreningen,
Denna resolverade i stället, att samtliga i den gamla affären sysseltsattag
organiserade arbetare skulle behållas i den nya. Ingen som helst hänsyn
togs till den omständigheten, att de fyra bolagsmännen själva voro
erfarna yrkesmän och för sin utkomst beroende av sina händers arbete, än
mindre generade det förhållandet, att de nya affärsinnehavarna riskerade
ett icke obetydligt kapital.
I stället stipulerade fackföreningen som de nya företagarnas helt
enkelt "förbaskade skyldighet" att betala avtalsenliga löner - upp till 95
kronor per vecka l- till en organiserad arbetarpersonal, vars antal
väsentligt oversteg foretagets behov.
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/150
Utseende
Den här sidan har inte korrekturlästs
126
Motioner -i Första kammaren, Nr 153.