Fackföremingarna ha uppfvaktat staden.
Tidningen har haft ett samtal med fastighetsdirektör Axel Dahlberg om
saken. Han framhöll, att det vid de första småstugebyggena uppträdde
personer som ätogo sig arbeten av skilda slag, men efterhand har en skarp
avgränsning mellan -de olika arbetsområdena skett, och varje fack
övervakar nu noga att inga "obehöriga" åta sig arbeten som ligga inom dess
räjong. Efterhand har det utbildat sig klara linjer för arbetets
fördelning mellan de olika grupperna. Representanter för fackorganisationerna
ha förhandlat med oss, och därvid har samförstånd uppnåtts om
förfaringssättet i olika fall. Varje småstugebyggare får innan han börjar ett
skriftligt meddelande om att vederbörande fackföreningar begärt att
organiserade arbetare skola anlitas för fackarbeten. I de
kostnadsberäkningar, på vilka stadens uppgörelser med småstugebyggarna baseras, har
man också gått ut ifrån, att arbetet skall betalas efter godtagen prislista.
Till arbetslöner åtgår för varje stuga 2,000 å 2,500 kronor, vartill komma
entreprenader (rörarbeten etc.) för 2,000 kronor eller något därunder. Av
lönekostnaderna får småstugebyggaren själv stå för 1,000 kronor, vilka
kunna gäldas genom eget arbete. -Resten betalas av -det byggnadskredi-t-iv
som staden tillhandahåller. Såvitt jag kan se behöver det därför inte bli
några slitningar, om man blott rättar sig efter de anvisningar som
lämnas av småstugebyrån. Någon ändring av småstugebyggets karaktär
därhän, att stugornas uppförande i sin helhet skall utföras av organiserade
arbetare blir det ingalunda. Liksom hittills får småstugebyggaren själv
eller med tillhjälp av familjemedlemmar utföra arbete för 1,000 kronor. -
Sv. Dagbl. av den 30 juni 1933.
Småstugans idé slås i spillror?
Staden faller undan för fackfören-ingar-nas anspråk. "Bära -nöd-
f fvändigt beaktas"
Byggnadsarbetarnas försök att tillvälla sig monopol på arbetet med
småstugornas uppförande har väckt stort uppseende. Om
fackföreningarna lyckas ordna det efter eget sinne, är det fara värt, att hela
småstugeidén slås sönder. Ännu så länge tillåtes småstugebyggaren i nåder att
utföra en del av arbetet, men det är fara värt att hans frihet att själv
arbeta undan för undan kommer att beskäras, så att det till slut blir
förbjudet för andra än de organiserade byggnadsarbetarna att ta befattning
med småstugebyggandet. Hur uppträder nu staden gentemot
byggnadsarbetarnas anspråk? Svenska Dagbladet återger här nedan innehållet i
det förut omtalade cirkulär som tillställes småstugespekulanterna innan
de skriva kontrakt. Det framgår härav, att stadens vederbörande äro
fullt på det klara med att fackföreningarnas krav äro ägnade att "avse-
värt inskränka byggarens möjligheter att på för honom själv
förmånligaste sätt ombesörja vissa arbeten med stugans uppförande". Men det
framhålles i alla fall i cirkuläret att fackföreningskraven "nödvändigt
böra beaktas"! Det är inte att undra på om småstugebyggarna ha en
stark känsla av att från stadens sida ha de ingen hjälp att vänta, när det
gäller att söka komma till rätta med byggnadsarbetarnas motarbetande
izvdderas strävan att skaffa sig billiga bostäder. Nu till cirkuläret, som
y er: -
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/164
Utseende
Den här sidan har inte korrekturlästs
140
Motioner i Första kammaren, Nr 153.