den 17 december 1931 (den dag då fastigheten förvärvades av staden). Att
märka är, att ovannämnde arbetare intygat, att alla arbetarna erhållit full
ersättning för det av dem verkligen utförda arbetet.
- Nämnda ersättningskrav gjordes först gällande i byggnadsbolagets
konkurs, varefter följde ovannämnda blockadförklaring.
. En av de överenskommelser av ovan angiven innebörd, som ingåtts
mellan byggnadsbolaget och arbetarna, är dagtecknad så sent som 3 dagar före
bolagets konkurs. Vidare är det märkligt, att blockad förklarades först
efter det att staden förvärvat fastigheten och icke under den tidrymd av
2 1/2 månader dessförinnan, varunder de utlovade arbetena varit inställda.
De från de båda blockadförklarande fackföreningarnas sida preciserade
fordringarna för blockadens hävande, avseende ersättning till tre
grovarbetare och en murare för utebliven arbetsförtjänst, angåvos i april 1932
uppgå till kronor 7,753: 47, jämte ränta härå från den 17 december 1931.
Genom ifrågavarande blockad har såväl staden som hyresgästerna i
fastigheten förorsakats olägenheter. Förhållandet har ytterligare
komplicerats därigenom, att stridiga meningar uppstått rörande vem som varit
skyldig att fullborda de arbeten å fastigheten, som vid stadens
Övertagande av densamma ännu återstodo ofullbordade.
Såsom tidigare omförmälts, hade i samband med tillhandahållande av
stadens sekundärlån åt Niklasson dennes förlagsman, direktör
Hammarberg, iklätt sig borgen för de återstående byggnadsarbetenas fullgörande.
Skyldigheten att ombesörja dessa måste följaktligen åvila honom.
Å andra sidan hade emellertid Hammarberg, som även nämnts, såsom
vederlag för tillhandahållande åt Niklasson av Visst byggnadskapital
erhållit en 10-årig servitutsintecknad hyresrätt till vissa källarutrymmen i
fastigheten. I kontraktet härom fanns stadgat, att hyresgästen skulle äga
rätt att på hyresvärdens bekostnad iordningställa källarlokalerna för
vissa angivna ändamål. Den situationen hade alltså uppkommit, att
staden hade en fordran på Hammarberg att iordningställa huset (alltså även
källarlokalerna) och denne senare en motsvarande fordran beträffande
källarlokalerna på staden i dess egenskap av hyresvärd.
Med åberopande av bestämmelsen i nämnda hyreskontrokt vägrade
Hammarberg att utföra de erforderliga arbetena, i varje fall i vad de avsågo
källarlokalerna, och framställde i stället krav på skadestånd av staden,
för det han förorsakats förluster genom att de av honom förhyrda
källarlokalerna på grund av bristfälligheter icke kunnat till fullo ekonomiskt
utnyttjas.
Sedan emellertid stadens biträdande ombudsman i yttrande den 19 maj
1932 förklarat sig anse att Hammarbergs anspråk icke kunde tillmätas
vitsord gentemot staden, påfordrade fastighetskontoret i skrivelse den 28
maj 1932 fastighetens ofördröjliga färdigställande genom Hammarbergs
försorg, samt förbehöll sig rätt att, därest arbetena ej påbörjats före den
10 juni 1932 genom annan färdigställa fastigheten och att av
Hammarberg utkräva samtliga därmed förenade kostnader.
Hammarberg förklarade sig härefter beredd att iordningställa
gårdsutrymmena och igångsatte även vissa arbeten härmed. Sedan uppkom
emellertid ytterligare tvistigheter om vad som bor-de ankomma på
Hammarberg att utföra enligt den ursprungliga borgensförbindelsen, varefter
arbetena avstannade. - 1
De arbeten, som nu återstå och som-enligt min mening åligga
Hammarberg, äro i huvudsak inredning av de källarlokaler, Hammarberg själv
Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/187
Utseende
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 153. 163