Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/187

Motioner i Första kammaren, Nr 153. 163

den 17 december 1931 (den dag då fastigheten förvärvades av staden). Att märka är, att ovannämnde arbetare intygat, att alla arbetarna erhållit full ersättning för det av dem verkligen utförda arbetet. - Nämnda ersättningskrav gjordes först gällande i byggnadsbolagets konkurs, varefter följde ovannämnda blockadförklaring. . En av de överenskommelser av ovan angiven innebörd, som ingåtts mellan byggnadsbolaget och arbetarna, är dagtecknad så sent som 3 dagar före bolagets konkurs. Vidare är det märkligt, att blockad förklarades först efter det att staden förvärvat fastigheten och icke under den tidrymd av 2 1/2 månader dessförinnan, varunder de utlovade arbetena varit inställda. De från de båda blockadförklarande fackföreningarnas sida preciserade fordringarna för blockadens hävande, avseende ersättning till tre grovarbetare och en murare för utebliven arbetsförtjänst, angåvos i april 1932 uppgå till kronor 7,753: 47, jämte ränta härå från den 17 december 1931. Genom ifrågavarande blockad har såväl staden som hyresgästerna i fastigheten förorsakats olägenheter. Förhållandet har ytterligare komplicerats därigenom, att stridiga meningar uppstått rörande vem som varit skyldig att fullborda de arbeten å fastigheten, som vid stadens Övertagande av densamma ännu återstodo ofullbordade. Såsom tidigare omförmälts, hade i samband med tillhandahållande av stadens sekundärlån åt Niklasson dennes förlagsman, direktör Hammarberg, iklätt sig borgen för de återstående byggnadsarbetenas fullgörande. Skyldigheten att ombesörja dessa måste följaktligen åvila honom. Å andra sidan hade emellertid Hammarberg, som även nämnts, såsom vederlag för tillhandahållande åt Niklasson av Visst byggnadskapital erhållit en 10-årig servitutsintecknad hyresrätt till vissa källarutrymmen i fastigheten. I kontraktet härom fanns stadgat, att hyresgästen skulle äga rätt att på hyresvärdens bekostnad iordningställa källarlokalerna för vissa angivna ändamål. Den situationen hade alltså uppkommit, att staden hade en fordran på Hammarberg att iordningställa huset (alltså även källarlokalerna) och denne senare en motsvarande fordran beträffande källarlokalerna på staden i dess egenskap av hyresvärd. Med åberopande av bestämmelsen i nämnda hyreskontrokt vägrade Hammarberg att utföra de erforderliga arbetena, i varje fall i vad de avsågo källarlokalerna, och framställde i stället krav på skadestånd av staden, för det han förorsakats förluster genom att de av honom förhyrda källarlokalerna på grund av bristfälligheter icke kunnat till fullo ekonomiskt utnyttjas. Sedan emellertid stadens biträdande ombudsman i yttrande den 19 maj 1932 förklarat sig anse att Hammarbergs anspråk icke kunde tillmätas vitsord gentemot staden, påfordrade fastighetskontoret i skrivelse den 28 maj 1932 fastighetens ofördröjliga färdigställande genom Hammarbergs försorg, samt förbehöll sig rätt att, därest arbetena ej påbörjats före den 10 juni 1932 genom annan färdigställa fastigheten och att av Hammarberg utkräva samtliga därmed förenade kostnader. Hammarberg förklarade sig härefter beredd att iordningställa gårdsutrymmena och igångsatte även vissa arbeten härmed. Sedan uppkom emellertid ytterligare tvistigheter om vad som bor-de ankomma på Hammarberg att utföra enligt den ursprungliga borgensförbindelsen, varefter arbetena avstannade. - 1 De arbeten, som nu återstå och som-enligt min mening åligga Hammarberg, äro i huvudsak inredning av de källarlokaler, Hammarberg själv