Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/222

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
12
.llotioner ii Första kammaren, Nr 154.


Till nägra särskilda åtgärder i nu närmast förevarande avseenden ledde icke detta utredningsarbete. Det förtjänar emellertid att erinras, att i ätskilliga främmande länder gällande lagstiftning innefattar föreskrifter, som syfta till att förebygga plötsliga stridsåtgärder, trygga en sansad och från obehöriga inflytelser oberörd prövning av frågor om igångsättande eller avslutande av en arbetskonflikt, stärka förlikningsorgan-ens "möjligheter att sakligt bedöma konfliktens natur m. m. Även i våra närmaste grannländer ha dylika anordningar varit under övervägande eller prövats. I Norge innefattar gällande lag om arbetstvister bestämmelser att arbetsinställelse, strejk eller lockout mä icke sättas i verket, innan uppsägningstiden utlupit, och icke i något tillfälle, förrän fyra vardagar förflutit efter det anmälan inkommit till förlikningsmannen om att förhandlingar icke upptagits eller att de avbrutits eller att konflikter utvidgats. Förlikningsmannen skall förbjuda arbetsinställels-en, tills medlingen är avslutad, dock längst under fjorton dagar, om han anser, att arbetsinställelsen antingen på grund av verksamhetens art eller på grund av dess omfattning kommer att medföra skada för det allmännas intressen. Lagen älägger vidare vederbörande organisation att draga försorg om att alla röstberättigde medlemmar före omröstningen om förlikningsmannens medlingsförslag fä möjlighet att taga del av förslaget i -dess helhet. Parterna äro vidare skyldiga att lämna förliknings-myndigheten skriftligt meddelande om antalet röster för och emot förslaget ävensom totala antalet röstberättigade. År 1927 framlades även förslag till föreskrift om skriftlig och hemlig omröstning angäende förliknings-förslag. Behandlingen härav blev emellertid uppskjuten. Den tidigare Omnämnda norska kommitté, som tillsatts den 16 december 1931 med uppdrag att utarbeta bestämmelser mot otillbörlig bojkott m. m., framlade i sitt betänkande lagförslag om omröstning angående igängsättande av arbetsinställelse samt angående medlingsförslag. Enligt vad sålunda föreslogs, skulle omröstningen i dylika fall äga rum inför lensmannen, byfogden eller politimesteren, och skulle i densamma endast deltaga vid företaget vid den ifrågavarande tidpunkt-en sysselsatta arbetare över 21 är. Kommitténs förslag i detta avseende upptogs icke i regeringens proposition till 1933 års storting. I Danmark är av betydande intresse i förevarande sammanhang det s. k. "Septemberforliget", en överenskommelse mellan huvudorganisationerna, som utgör ett slags grundlag pä den danska arbetsmarknaden. En av septemberforligets punkter är, att ingen arbetsinställelse (strejk eller lockout) må beslutas eller godkännas av någon av parterna, med mindre den är bifallen med minst % av de avgivna rösterna av en enligt vederbörande organisations stadgar därtill kompetent församling. En annan punkt innehåller dels att motparten- minst 14 dagar före igångsättandet av arbetsinställelsen skall skriftligen underrättas om att man ämnar förelägga vederbörande församling förslag om arbetsinställelse, dels att minst sju dagar i förväg meddelande skall