Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
20
Motioner i Första kammaren, Nr 156.


genom beslut från ministern för inrikesärenden. Detta beslut kan överklagas av varje medlem i resp. parti, förening eller grupp eller dess förbund på sätt som stadgas i administrativa rättegångslagen. § 3. I händelse i föregående § (1 och 2) omskrivna partier, föreningar, grupper eller deras förbund äro representerade i självstyrelsens rådgivande eller verkställande organ (kommunalfullmäktige och kommunalnämnd; vår anm.) förklaras genom beslut från ministern för inrikesärenden deras vid val uppställda listor ogiltiga, och fullmakter till personer, som blivit valda på dessa listor, indragas. Detta beslut kan på sätt som stadgas i administrativa rättegångslagen överklagas av varje ombud, vald på resp. Iista, likaså av varje kandidat, som ännu icke såsom ombud kunna taga säte i sj-älvstyrel- sens rådgivande eller verkställande organ. Har någon till självstyrelsens rådgivande eller verkställande organ tillhörig grupp medverkat till i § 1 omnämnda syften eller inriktat sin verksamhet på att uppamma dessa syften, så indrages fullmakterna för gruppens medlemmar på samma sätt och hava dessa då samma rätt att överklaga beslutet. . Skulle av denna anledning sammansättning av självstyrelsens rådgivande och verkställande organ minskas med 30 procent eller mer, äger ministern för inrikesärenden att utlysa nya val. Lagen om val till riksdagen (Riigikogu) om folkomröstning och om rätt att anordna folkomröstning kompletteras med följande §§ 37: 1 och 37: 2. § 37: 1. Vallistor kunna icke uppställas av sådana organisationer eller medborgargrupper, vilkas verksamhet åsyftar: - 1) Ändring med våld av det genom Republiken Estlands grundlag antagna statsskicket eller gällande samhällsordning. 2) Upphävande av Republiken Estlands självständighet eller avskiljande från Republiken av någon av dess delar. 3) Bedrivande av propaganda mot Republiken Estlands självständighet. § 37: 2. Skulle det efter valen visa sig, att någon organisation eller medborgargrupp, som på sin lista fått ombud invalda i riksdagen (Riigikogu), medverkat till syften, som omnämnas i § 1, eller med sin verksamhet strävar att uppamma dessa syften och" därför upplösts på i lagen föreskrivet sätt, så upphäver riksdagen genom sitt beslut vallistan å sådana kandidater, vilka ännu icke tagit säte i riksdagen. Likaså upphäver riksdagen vallistan för kandidater, vilka ännu icke tagit säte i riksdagen, *i händelse minst hälften av riksdagens medlemmar, invalda på denna lista, äro av rätten straffade för förbrytelser enligt strafflagen §§ 99-102, 126, 129: 1 eller Gamla strafflagen § 1 453: 1 och med riksdagens medgivande tagna i fängsligt förvar. Lettlands strafflag, som under loppet av de senaste 10 åren utarbetats av en juristkommission under ledning av republikens mest kände jurist, v. presidenten i folkrepresentationen, dr Karlis Pauluks, och som antogs av sejmen den 24 april 1933, har i VII. kapitlet inrymt bestämmelser angående Brott mot statens säkerhet (§§ 103-116). I detsamma stadgas om villkoren för avhållande av offentliga församlingar. Straff i form av böter eller fängelse utdömes för stiftandet av sammanslutningar med öppet uttalade upproriska syften. Öppen agitation i samma anda i tal eller skrift bland befolkningen eller vid armén tillåtas icke. Om fara för medborgarnas liv uppstått på grund av våldspropagandan med hänsyn till de motiv för polismyndigheternas ingripande, som densamma skapat, utdömes upp till tio års straffarbete. En