Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/323

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 182. 5


Nr 182. Av herr Bodin, Karl, m. fl., om- statsbidrag till avlömmde ai* de arbetamle elektriska länsföreningarnas konsulenter. Från och med 1918 har riksdagen till främjande av en planmässig organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisat extra anslag, vilket under budgetären 1926/1927-1931/1932 utgått med 75,000 för är. För budgetåret 1932/1933 var anslaget uppfört med 50,000 kronor. Granskningsnämnden ansåg nämnda verksamhet tillhöra de uppgifter, som med mindre olägenhet kunna uppskjutas under ekonomiskt brydsamma tider, samt föreslog fördenskull, att något anslag icke mätte äskas för budgetåret 1933/1934, vilket ej heller skedde. För tillgodoseende av det mest nödvändiga bidragsbehovet fanns emellertid för är 1933 till Kungl. Maj:ts förfogande disponibelt ett belopp av omkring 15,000 kronor, varav en del bidrag utgått. De flesta föreningarna hava emellertid måst undvara statsbidrag för det gångna året och kommo därigenom ien brydsam situation. Dä ej heller i årets budget finnes upptaget något anslag för ändamålet, äventyras de elektriska länsföreningarnas fortbeständ och framför allt deras möjligheter att hälla uppe konsulentverksamheten. De elektriska konsulenterna ha en mycket betydelsefull uppgift att fylla dä det gäller att planlägga och organisera elektrifieringen på landsbygden, varjämte de utgöra den enda opartiska sakkunskap, som i de flesta fall står de elektriska föreningarna till buds i fråga om provning av material, avsyning av anläggningar och uppgörande av kraftkontrakt m. m. Statens egna organ använda sig också. i stor utsträckning av de elektriska länsföreningarnas och konsulenternas tjänster för koncessions- och läneärenden samt i fråga om behörighet för installatörer av elektriska anläggningar m. in. V Angeläget ur skilda synpunkter synes därför vara, att den verksamhet, som för närvarande bedrives av de elektriska länsföreningarna och deras konsulenter, kan beredas ekonomiska möjligheter att fortsätta. Fördelaktigt skulle vara om den elektriska konsulentverksamheten direkt ställdes under hushällningssällskapen och statsbidrag utginge till konsulentens avlöning i enlighet med förhållandet inom vissa andra grenar av sällskapens verksamhet. Där förhållandena sä medgiva kunna exempelvis två hushållningssällskap anställa konsulent för här ifrågavarande verksamhet gemensamt, varigenom kostnaderna skulle nedbringas till det strängt nödvändiga. I avvaktan på de förändringar i den elektriska konsulentverksamhetens orgaBihang till -riksdagens protokoll 1934. 3 saml. Nr 180-182. 2