Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 148. 3


Nr 148. Av herr Hamrin m. fl., om lagstiftning angående obligatorisk skiljedom ¿ vissa arbetstvister m. m. Genom de av 1928 års riksdag antagna lagarna om kollektivavtal och om arbetsdomstol infördes för första gången i vårt land en rättslig reglering av kollektivavtalet och ett ordnat domstolsförfarande i tvister rörande kollektivavtals tolkning och tillämpning och därmed sammanhängande spörsmål. Denna lagstiftning, som till en början möttes av stark misstro från arbetarorganisationernas sida, har sedan dess vunnit allt allmännare erkännande och visat sig vara väl ägnad att stärka och bevara fred å arbetsmarknaden. Av än större betydelse är måhända, att genom ifrågavarande lagstiftning givits ett klart uttryck åt den uppfattningen, att lösningen av en konflikt å arbetsmarknaden icke kan få bero uteslutande av de stridande parternas inbördes styrka, utan hänsyn till samhälleliga eller andra berättigade intressen. I den skrivelse, som riksdagen den 30 april 1926 avlätftill Kungl. Maj:t och vari hemställdes om lagstiftning för arbetsfredens bevarande, uttalas ock, efter hemställan av andra lagutskottet: "Man får nämligen icke förglömma, att den föreliggande lagstiftningsfrågan icke enbart gäller reglerandet av förhållandet mellan två stridande parter utan att den jämväl i sig innesluter ett problem av stor samhällelig vikt-." Riktigheten av detta omdöme torde icke på allvar kunna bestridas. - Den vid 1928 års riksdag genomförda lagstiftningen avsåg allenast en, om ock betydelsefull, del av de frågor, som behandlas i 1926 års riksdagsskrivelse. Riksdagen fäste i denna skrivelse jämväl uppmärksamheten å vissa andra förhållanden, som äro ägnade att störa lugnet å arbetsmarknaden och tillika i hög grad beröra viktiga samhällsintressen. Sålunda erinras om behovet av åtgärder för arbetsfredens bevarande inom vissa samhällsviktiga arbetsområden och särskilt i fråga om arbetstvister, där staten eller kommun vore part. Redan före avlåtandet av 1926 års riksdagsskrivelse hade frågan angående arbetsfreden gjorts till föremål för utredning. Socialstyrelsen hade den 27 september 1924- erhållit i uppdrag att verkställa utredning och inkomma med förslag rörande åtgärder till arbetsfredens bevarande. Därjämte hade, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1926, dåvarande chefen för socialdepartementet tillsatt en delegation av nio personer för att verkställa undersökningi ämnet. Denna undersökning kom emellertid på grund av omständigheter, på vilka vi icke här skola ingå, att avstanna. Vissa inom delegationen verkställda specialutredningar avlämnades emellertid med ett av två av delegationens ledamöter den 28 januari 1927 avgivet betänkande. Frågan om arbetsfredens tryggande vid statliga och kommunala arbeten åter-upptogs någon tid därefter av dåvarande chefen för socialdepartenientvi.