Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/531

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 245. 7


komma. Saken kan exempelvis gälla, att en gammal stege bör ersättas med en ny, att ett mindre skyddsräcke bör uppsättas eller dylikt. Det synes orimligt att i dylika fall ett flertal skrifter skola växlas mellan den lokala inspektionsmyndigheten, det centrala verket i Stockholm och arbetsställen, belägna måhända på avlägsna orter i landet. Det nuvarande förfarandets tungroddhet torde otvivelaktigt även utöva en viss hämmande inverkan på yrkesinspektörernas arbete. Mången gång kan givetvis en inspektör å ena sidan finna ett ingripande befogat, men ä andra sidan icke gärna önska belasta chefsmyndigheten med ett skenbart bagatellärende. I dylika fall blir det nu de mindre lojala arbetsgivarna, som undandraga sig att effektuera av inspektören tillrådda skyddsåtgärder, under det att givetvis de mera ansvarskännande arbetsgivarna redan nu beakta hans blotta anvisningar. Blotta medvetandet hos arbetsgivarna, att yrkesinspektören äger befogenhet att omedelbart meddela förbud, skulle säkerligen även stärka inspektörens ställning och inflytande samt sålunda också indirekt verka till gagn för hans rådgivande verksamhet. Det må även påpekas, att vissa kommunala tillsyningsorgan såsom t. ex. inspektörer för tillsyn över hissar i Stockholm, äga befogenhet att, därest vid besiktning eller annat tillfälle felaktighet å hiss upptäckes, som kan medföra fara, förordna att driften skall inställas intill dess vid ny besiktning utrönts, att felet avhjälpts. Hälsovårdsnämnd äger jämlikt 53 § i hälsovårdsstadgan fastställa vite för underlåtenhet att ställa sig föreläggande eller förbud till efterrättelse. Enligt 57 § samma stadga äger hälsovärdsnämnd, där någon underlåtit att utföra arbete eller vidtaga annan åtgärd, som jämlikt de i enlighet med stadgan givna föreskrifterna åligger honom, att där så anses nödigt låta på den försumliges bekostnad verkställa arbetet eller åtgärden mot lega. I fall sådana som dessa torde det icke kunna ifrågasättas att åt det centrala verket, i detta fall kungl. medicinalstyrelsen, uppdraga att i första hand taga befattning med praktiska ortsangelägenheter för tillgodoseende av säkerhet och hygien, ej heller lärer det hava försports några olägenheter därav, att den angivna befogenheten omedelbart tillkommit lokala organ. Det synes därför icke behöva möta alltför allvarliga betänkligheter att förläna de högkvalificerade yrkesinspektionsorganen likställighet med de angivna kommunala organen i avseende på befogenheter. På grund av vad sålunda anförts få vi vördsamt anhålla, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i lagen om arbetarskydd jämte instruktionen för yrkesinspektionen, att yrkesinspektörer och därmed jämställda inspektionsorgan givas befogenhet att meddela sådant förbud och arbetsvillkor, som nu enligt 38 § 1 mom.