Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/565

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
Motioner i Första kammaren, Nr 254. 3


demokratierna i världen". Samma år läste man i Göteborgstidningen Ny Tid: "Den bolschevikiska antireligiösa propagandan är ytterst osmaklig. Den trampar ned värden, vilka äro omistliga för många människor. Den bidrager till att förråa folk och till att taga bort respekten för andras rätt till ett fritt andligt liv". I l ett tal i Stockholm den 4 sept. 1928 gjorde nuvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, herr Arthur Engberg, följande uttalande: "Jag tvekar icke att påstå, att det moraliska och intellektuella förfall, det suveräna förakt för rätt och sanning, som präglar den bolschevikiska propagandan, är den farligaste pest, som någonsin hotat arbetarerörelsen". Särskilt förödande blir denna vidriga pest, då den härjar barnasjälarna hos fosterlandets unga skaror. "Känd sak är så god som vitt-nad", säger domareregeln. Något ingående på detaljer synes oss onödigt ifråga om förekomsten och omfattningen av nämnda nedbrytande propaganda som i första hand utföres i samband med de kommunistiska och anarkistiska sammanslutningarna men även på andra vägar. Arendet har redan framförts i riksdagen vid skilda tillfällen. Herr K. J. Ekman interpellerade år 1932 statsrådet och chefen för ecklesiastikde- partementet angående den kommunistiska propagandan ifolkskolorna. (F. K. Prgt. n:o 29:7 och 50: 10.) Ar 1933 frambars av ett flertal andrakammarledamöter en motion om åtgärder till motarbetande av den antireligiösa propagandan m. m. (N10 375. A. K. Prot. 24: 19). Vid behandlingen av dessa ärenden lämnades detaljerade uppgifter, till vilka hänvisas. Ytterligare material i ärendet skall tillhandahållas utskottet. Det synes oss föga lämpligt att belasta riksdagens tryck med flera aktstycken av denna art. Någon förbättring av läget har icke försports, vilket torde visa dess allvar. Nämnda motion avstyrktes av första tillf. utskottet med reservation av fyra ledamöter och avslogs sedan av kammaren. Ur utskottets motivering må dock anföras följande: "l den mån en förråande propaganda mot de religiösa livsvärdena förekommer i vårt land, är givetvis en sådan företeelse att beklaga och förtjänt av uppmärksamhet från statsmakternas sida ur den allmänna kulturvårdens synpunkt". (A. K. f. tillf. utsk. 2). - Ovan nämnda interpellant lämnade bl. a. en ingående redogörelse för fall, där sådan propaganda utövats av lärare i folkskolan. - l Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade i sitt svar till interpellanten, att kommunistisk propaganda i skolan icke vore förenlig med lärares ställning och att därest i följd därav uppkomna svåra slitningar mellan barnens målsmän och deras lärare icke kunde avvecklas, måste detta leda till- åtgärder från det allmännas sida, ehuru han ansåge efter § 32 i folkskolestadgan träffade åtgärder vara tillfylles. Dessa ha emellertid icke visat sig tillräckliga. Skolrådets beslut om avstängning från tjänstgöring har upphäuts av högre rätt och slitningarna fortfara. Därmed har annat läge int-rätt, som till fullo motiverar, att vi nu frarnlägga detta ärende till riksdagens förnyade omprövning. Allt starkare höjes också