| Onsdagen den 6 mars | Nr 14. | 39 |
som jag kallat den, den mark, som i det avseendet skulle förbehållas jordägaren? Nej, det kan utskottet inte mena, utan utskottet måste mena ett något större område. Vilket område? Hur skall detta område bestämmas? skall det göras upp kartor över området, och skall det uppsättas anslag och kungörelser om saken med angivande av vilka ägofigurer, som den eller den lantbrukaren har fått fredade enligt landsfiskalens resolution, så att det på dem inte får plockas några omogna lingon? Nå, de mogna lingonen då? Det är inte meningen i den här hushållningsfrågan, att man skall förbjuda plockande av andra än omogna lingon. Vad menas då med "omogna" lingon? Vem skall avgöra, om de äro omogna? Det står inte ett ord härom. skall landsfiskalen kanske, när han meddelar resolution, utsätta en tid, inom vilken det skall anses, att bären mogna?
Det är alltså fråga om förbud att plocka omogna bär, utfärdat av en underordnad tjänsteman. Genom denna utmärkta resolution av landsfiskalen skall en kriminell talan kunna grundas, vilken skall kunna föranleda böter, visserligen låga, men i alla fall böter. Vem skall vara åklagare? Skall det vara landsfiskalen ex officio? Skall han gå omkring i skogarna och snoka och söka reda på, vilka som plocka omogna bär på de marker, jordägaren fått inbegripna i hans resolution?
Ja, mina herrar, jag får säga, att jag inte kan vara med om att rekommendera en sådan lagstiftning. Jag ber för min del bestämt få taga avstånd från den. Jag tror, att herrarna. vilken mening ni ån ha, inte skola vara med om att godkänna den del av motiveringen som börjar på sid. 6 i utlåtandet. Jag tycker, att den strider mot alla principer för lagstiftning, som vi förut varit vana vid. då man överlämnar sådana saker till landsfiskalen och ger honom i uppdrag att tala på förseelser, som bestå i att folk gått och plockat omogna lingon. Vet ni, mina herrar, det tror jag, att ni inte skola kunna vara med om.
Jag skall läsa upp ett stycke till i detta enligt min mening mindre lyckliga uttalande av lagutskottet. Utskottet säger: "Genom att göra förbudet mot plockning av omogna lingon beroende av jordägarens initiativ skulle detsamma icke behöva bli mer omfattande än behovet kräver." Tro herrarna verkligen det? Jordägaren skulle här uppträda som målsman för det allmännas intresse, att ingenting av bären skulle förfaras. Men varför skulle han, när det gällde att bestämma det förbjudna området, taga till bara ett litet område? Jag förstår inte utskottets påstående, att detta område aldrig skulle bli mera omfattande än behovet kräver. Jo, säger utskottet: "För en sådan regel kan även anföras. att ett förbud av ifrågavarande slag aldrig lärer kunna bli effektivt, därest icke jordägaren är intresserad av att medverka till dess upprätthållande." Menar man här förbudets tillkomst? Nej, det tycks man inte mena, utan förbudets upprätthållande. Jordägaren och landsfiskalen skulle alltså gå tillsammans i skogen och snoka efter dem, som plocka omogna lingon.
Jag varnar ännu en gång för denna obestämda avfattning av förbudet mot plockning av omogna lingon. Då frågar man: vad menas med att lingonen skola vara omogna? Hur omoget skall ett lingon vara för att ådraga plockaren straff? Och hur många omogna lingon skall han ha tagit för att få straff. Hur många få slinka med i korgen från den plats, där det också finns mogna lingon? Det vore ganska viktigt att få besked härom. Så fortsätter utskottet: "Vidare må framhållas, att den ifrågasatta bestämmelsen alltid skulle medge rätt att plocka mogna lingon." Ja, tacka för det, det är ju bara fråga om de omogna.
Och så står det vidare: "Att på detta sätt för straffbudets tillämpning kräva, att någon verkligen illojalt försökt förekomma andra och skörda bären i
