Onsdagen den 13 maj 1942. Nr 18. 45
Anslag till allmänna stadielånefonden. (Forts.) b) att motionerna l: 67 och li: 101 måtte anses besvarade med vad utskottet under punkten anfört.
Herr Olsson, Oscar: Herr talman! Jag skall inte besvära kammaren med.
något annat yrkande i denna punkt än om bifall till utskottets förslag, men jag vill påvisa en sak h-är, som kan vara av visst intresse.
l en motion, som är väckt i båda kamrarna, tas det till orda för att begåvat folk, sådana som arbeta vid sina arbetsbänkar eller ute på åkrarna och därifrån direkt med enbart folkskoleutbildning komma in vid utbildningsanstalter för t. ex. ingenjörsposter eller förmansposter o. s. v., borde ha samma rätt som andra, som gå igenom de vanliga skolorna, realskolorna och gymnasierna, att söka statens räntefria studielån. Det tycker utskottet också år riktigt, men utskottet har på grund av en svårighet av formell art, som det funnit, sagt att man inte kan tillåta detta beträffande andra anstalter ån sådana, som stå under skolöverstyrelsens kontroll. Man har utgått ifrån att det år nödvändigt, att dessa anstalter skola vara på något sätt erkända av staten för att eleverna där skola kunna få söka räntefria studielån.
Jag är inte så övertygad som de övriga utskottsledamöterna om att detta är nödvändigt. Det finns nämligen en nämnd, som synnerligen noggrant och omsorgsfullt granskar kapaciteten hos. dem, som söka räntefria studielån, och som också torde vara tillräckligt skickad att om inte annat så genom skolöverstyrelsen inhämta erforderligt utlåtande rörande sådana anstalter, som icke stå under skolöverstyrelsens uppsikt.
Men, säger man, och den tanken har man haft även, i utskottet: varför begåra inte sådana anstalter att få stå under skolöverstyrelsens kontroll? J o, av två skål. Det ena är, att de äro rädda för att deras praktiskt lagda kurser skulle kunna på något vis bli ändrade genom denna kontroll. Det tror jag inte är så farligt, ty de skulle kunna opponera sig emot en sådan förändring och klara sig därifrån.. Det andra skälet är, att skolöverstyrelsen kanske inte är benägen att ta in dem under sin kontroll, fastän de äro utmärkta anstalter och vad skola de då göra? Här i Stockholm skulle det t. ex. vara fråga om en så utmärkt anstalt som Stockholms tekniska institut, varifrån varje termin utgå 150 å 200 ingenjörer och arbetsförmän, som kommit till institutet med vanlig folkskoleutbildning direkt från verkstaden eller från jordbruket På fem terminer, ifall de kunnat gå i dagskolan, och på åtta terminer ifall de fått lov att gå i aftonskolan, ha de klarat upp sina kurser och därefter fått anställning šïa: oizh fen, soul: känner till de ekonomiska förhållanden, under vilka arbetare
a ra a or att omma fram på sådanavagar, förstår, att staten här åtminstone låiošlcilâtïl ge dessa studerande samma möjligheter som andra att få räntefria stu Jag har velat fästa uppmärksamheten på saken och få, den till kammai-ens protokoll, för den händelse att det nyssnämnda institutet eller andra anstalter genom att de ställde sig under statens kontroll skulle beredas några svåri - heter, när det gäller för dem att hjälpa sina elever. Stockholms teknisk in - tllt, som det här närmast år fråga om, är ett institut som såväl kommefskolldgllïm ochd socialstyrelsen som pensionsstyrelsen väl känner till och gett sitt er ännan e åt och som därf . i - svårigheter att också känna till lnte skøloverstyrelsen borde ha aubfor Stora
Jag tycker, herr talman, att det är ledsamt, att utskottet inte kunnat till motesga dessa onskemal mer än, det gjort, men jag har intet yrkande.
Herr Pauli: Jag förstår upprikti t sagt t 1 g . . - - g t, ln e, varfor herr Oscar Olsson lar hallit detta ganska langa anförande. Han har inte antecknat någon re
