32 Nr 15. Onsdagen den 22 april 1942.
Kristidstillägg åt statliga befattningshavarejyz. m. (lforts) - - råde. Man har där sökt så långt det vant möjligt stödja just de mindre jordbrukarna. -
Vad sedan beträffar utskottets uttalande, synes det mig vara starka skäl för att man, om dyrtiden skulle fortsätta, verkligen prövar behovet och undersöker, huruvida inte en ändring av grunderna för beräkningen av kristillägg vore möjlig i de avseenden, som utskottet här har angivit i anslutning till motionärens hemställan. Att utskottet inte kunde gå längre, har ju berott på den överenskommelse, som var träffad mellan statsrådet och löntagareorganisationerna.
Herr Johansson, Johan Bernhard: Herr talman! När här anmärkes, att önskemålet om skattepostens utrensning ur index ligger vid sidan om den nu behandlade frågan, så kan ju detta rent formellt vara riktigt. Men faktiskt förhåller det sig så, att när löneproblemet här diskuteras, bör man beakta alla på frågan inverkande faktorer. Jag tror det skulle vara mycket klokt, om tjänstemannaorganisationerna själva ville medverka till att undanröja det överallt kritiserade förhållandet att skatteposten för närvarande ingår i index. Det är ju dock så, att opinionen härvidlag växer sig starkare och starkare, och till slut kan den måhända komma att utlösas i åtgärder, som äro mindre önskvärda. I reservationen påpekas ju, att statstjänstemännen redan ha en kompensation av 29 procent på lönen. Jag skall inte ingå på det. Man kan också peka på huru många de äro här i landet, som till och med inte ha någon kompensation alls. Man kan nämna arvodestagare, personer som ha livräntor av något slag o. s. v. Vid utredningen av detta problem bör man enligt min mening beakta alla på frågan inverkande omständigheter, och den bör alltså även ställas i samband med en utredning om sammansättningen av index.
Herr Ohlin: Herr talman! Jag tillåter mig med anledning av förste vice talmannens påpekande tillägga, att det speciella producentbidraget på mjölk är en fråga, rörande vilken jag vid flera tillfällen har framburit motioner. Det är en sak som har mitt särskilda intresse, och jag trodde att jag med en mening i mitt förra yttrande hade gjort en hänvisning därtill. Man kan också nämna att det finns en begränsning av arealbidragen för brödsäd. Men i stort sett kan man nog säga att priserna och inkomsterna icke differentieras för medelstora och mycket stora jordbrukare. Jag tillät mig hänvisa till betpriserna såsom ett exempel, där en mycket hög tilläggsinkomst har tillfallit jordbrukarna under fjolåret, oberoende av om deras jordbruk äro större eller mindre, oberoende av om det blir fråga om några hundra kronor eller några tiotal kronor per månad i extra inkomst. Jag förstår väl att det är produktionshänsyn, som ha varit den verkliga motiveringen härför, och jag vänder mig inte i dag mot den politik som statsmakterna ha fört. Jag har endast velat påpeka, att om statsmakterna föra en viss politik med avseende på inkomstförändringarna för vissa grupper, har man anledning att beakta detta när det gäller inkomsterna för andra grupper. i
Med anledning av det uttalande som nu sist gjordes av herr J. B. J chansson vill jag framhålla, att dessa tillägg på 29 procent, som man talar om, inte äro kompensation för prisstegringen efter krigsutbrottet, utan de bestå till betydande del av kompensation för prisstegring som ägt rum före kriget. I den mån man här diskuterar tjänstemännens ställning och jämför med andra folkgruppers inkomstökning efter krigsutbrottet, får man alltså komma ihåg att tjänstemännens kompensationsprocent är vida. mindre än den här nämnda, 29 procent.
Efter det att statsutskottets ordförande här har uttalat, att han önskar en all
