70 Nr 19. Onsdagen den 20 maj 1942.
Om billigare radiolicenser z ej elektrifierade bygder m. m. -(Forts.)
Utskottet hade i det nu ifrågavarande utlåtandet på anförda skäl hemställt, att föreliggande motion icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda. ,
Herr Karlsson, Gottfrid: Herr talman! Detta är inte någon stor fråga, men orsaken till att inotioiiširerna framfört sitt krav på utredning är att, som vi påvisat i motionen, innehavare av batteridrivna radioapparater hava avsevärt större kostnader och besvär för att hålla apparaterna i drift än de som ha sina apparater anslutna till elektriskt le-dningsnät. Som framgår av sid. 3 i utskottets utlåtande, har telegrafstyrelsen försökt sig på en jämförande beräkning av kostnaderna. Den årliga strömkostnaden för den batteridrivna apparaten skulle uppgå till 30 kronor per år. För nätansluten mottagare skulle de vid ett strömpris av 25 öre per kilowattimme, vilket torde kunna anses som normalpris, uppgå till 10 kronor per år. Det är alltså en merkostnad av 20 kronor per år för batteriapparaterna. Men telegrafstyrelsen har naturligt nog icke kunnat göra någon uppskattning av kostnaden för de resor och besvär, som nmladdningarna förorsaka. Ofta torde denna kostnad uppgå till lika stort belopp; det beror ju på belägenheten. -
Det är alltså en betydande driftsmerkostnad för batteorimottagarna. Utskottet säger att den är praktiskt taget obefintlig och har da tydligen fäst sig vid det billigare inköpspriset »av 100 kronor, som telegrafst-yrelsen angivit. Men en ränta av 3 å 4 kronor per år å des-sa 100 kronor täcker ofta nog ej de dubbla resorna för en omladdning eller för anskaffande -av ett enda torrbatteri, och resorna för omladdning måste man ju göra ofta, liksom man da mfa-ste framföra dessa apparater mycket försiktigt. - o i
Utskottet medger, att vissa kostnader och olägenheter kvarstå, och vad utskottet vidare anfört borde enligt min mening ha lett fram till ett tillstyrkande av motionen. i , - -
Utskottet har sagt, att vägande skäl kunna anföras mot en differentiering av eller ett borttagan-de- av licensavgiften för dessa apparater.. Utskottet har då tydligen fäst sig vid telegrafstyrelsen-s uttalande, att en storre administrativ apparat skulle bli erforderlig för licensförsäljning och kontroll. Licensforsäljningen sker genom postanstalterna. Det blir icke fråga om flera licenser, och posttjän-stemännen känna till, om trakten är elektrifierad eller ej. Ett slopande av licensavgiften skulle ininska arbetsbördan for postverket.
Jag ifrågasätter, huruvida någon effektiv kontroll nu förekommer. Jag tror det knappast. -, o - - .
Då av licensavgifterna endast en tredjedel gar till Aktiebolaget Radiotjänst och två tredjedelar till staten, är licensavgiften till sin huvudsakliga del en skatt. Jag anser, att det ej är staten värdigt att uppbara denna skatt avl ilriivgnare i de mest avsides liggande och i manga avseenden vanlottade, icke e e trifierade orterna i vårt land och för apparater som ovedersagligen aro dyrare i drift än de nätanslutna. - - - D t
l dessa orter har radion en större uppgift att fylla all 1 Centralare orter. Iue är ofta. fråga om för långa avstånd för att man skall kunnabeovistä oreiasningar och deltaga i kurser och-dyl-ikt. Man kan inte komma ifran, atthra ion fyller en väsentlig kultnruppgift i-dess-a orter. Iaällt mera ha myflâlg *Étefna börjat använda radion för upplysning i olika fragor och for efter ysningaiï Därigenom har en direkt fordran upplstatt, att V81-IJP llêdlmfäfife ba: 333* ålar gång till en apparat, men i de oelektrifierade, avsides lifišïfiïå edtf? defnat älv man sig för detta på grund av de högß kûstiiaclé-"fna- Staten Or e tl lss? r ter gynna anskaffandet av radioapparater i stallet for att tagia ltt S ad. men
Då nu telegrafstyrelsen har motsatt sig licensavgifternas or agan e
