Onsdagen den 3 juni 1942 e. m. Nr 21. 117
Ang. beredande av deltidsarbete åt gifta kvinnor. (Forte) - -
Även om jag sålunda måste beklaga, att utskottet begränsat utredningen till att omfatta endast allmän tjänst, anser jag 1 alla fall att det huvudsakliga syftet med motionen är vunnet, nämligen att denna fråga kommer under allvarlig debatt och blir föremål för ingående prövning och utredning. .
Därför ber jag, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställaii.
Herr Pauli: Herr talman! Jag ber endast att i korthet få deklarera, att en utredning, som är lagd på det sätt somhär föreslagits, så att den uteslutande skulle beröra de gifta kvinnornas arbetstillfällen, enligt min mening är alltför ensidig. Jag delar den uppfattning som framlagts av Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och en rad andra kvinnliga kårsammanslutningar, att en utredning av detta slag bör ha en vidare ram och taga sikte även på andra arbetsgrupper än vad som här avses.
På grund av denna omotiverat snäva och ensidiga inriktning av utredningsdirektiven ber jag, herr talman, att få yrka avslag på utskottets hemställan.
Herr Ekströmer: Herr talman! Den siste ärade talaren yrkade avslag på utskottets hemställan på grund av att vi hade gjort vårt utredningsförslag alltför snävt. Jag vill betona, att utskottet verkligen allvarligt tagit denna fråga under övervägande, och ju mer vi tänkte på saken, desto mer funno vi att det hela var en mycket vidlyftig fråga och att, innan tiden så att säga mognat, en utredning både i det ena och det andra avseendet kunde möta så stora svårigheter, att vi ansågo det vara klokast att göra vår framställning om utredning så snäv som möjligt. Och då var det naturligt att vi stannade vid att avse endast de gifta kvinnorna, vilket också var motionens förslag, och att dessutom låta utredningen avse endast sådana gifta kvinnor, som äro anställda i allmän tjänst.
Det har invänts, att tidpunkten icke vore lämplig, eftersom läget just nu på arbetsmarknaden icke vore normalt och att därför en utredning av dessa ömtåliga frågor icke nu skulle kunna med framgång göras. Men i de statliga, de allmänna verken, kan det icke vara tal om några ononnala tider, utan där går allt sin gilla gång, och vad som gäller under normala tider där, det gäller aven nu.
Vi hava nu den förhoppningen, att en utredning som den nu föreslagna skulle giva ett positivt gynnsamt resultat, och då kan man tänka sig att detta skulle kunna påverka den allmänna opinionen så att, när tiden blir mogen, man kan taga upp frågan i hela dess vidd och då få med kvinnor i allmän tjänst, ogifta kvinnor, ja t. o. m. män och, såsom ett landsbygdens kvinnoförbund har föreisnlagit, kanske till och med husmödrarna på landsbygden, om detta nu går
or sig.
Jag tror att när det gäller en sådan här, som jag ser saken, mycket viktig reform, är det lika bra att icke gå för häftigt fram utan taga steg för steg. Jag tror-att frågan mognar bättre på så sätt. Därför, herr talman, ha vi enligt min mening gjort klokt i att inskränka vår utredningsbegäran till det som är så att sagadättast genomförbart,- och där också de bästa resultaten kunna vinnas, och jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan.
Efter härmed slutad överläggning gjorde herr talmannen i enlighet med de yrkanden, som därunder framkommit, propositioner, först på bifall till samt vidare på avslag å vad utskottet i det nu föredragna utlåtandet hemställt; och förklarade herr talmannen, sedanhan upprepat propositionen på bifall till utskotteås hemställan, sig anse denna proposition vara med övervägande ja besvara .
